Lärarhögskolan i Stockholm,Institutionen för Sam/Hum-Examensarbete, Gymnasielärarlinjen Religion/ Historia, Vårterminen 1998, Sammanställt av Peter Milton.

För kortfattad information vad arbetet innehåller se sammanfattning.

För och nackdelar med

Internet i

religionsundervisningen

För och nackdelar med

Internet

i religionsundervisningen

av Peter Milton

Abstract:

Dagens informationsteknologi präglar alltmer samhället, så även skolan och religionsundervisningen. Jag vill i detta arbete belysa några av de för och nackdelar som man kan stöta på vid ett integrerande av Internet i undervisningen. Arbetet är skrivet utifrån en så allmän karaktär, att det även bör intressera lärare som inte har religion i sin ämneskombination.

Den största fördelen är att det finns mycket bra information och material om religion på Internet. Mycket av detta material är skrivet ur ett inifrån perspektiv, dvs skrivet av religionsutövarna själva. Detta är något som endast har en begränsad omfattning i mer traditionella läroböcker, mest beroende på utrymmesbrist. Möjligheterna för religionsrelaterat material innehåller på sätt och vis en särställning på Internet, då det här är möjligt för religionsintresserade att få dela med sig av sina egna religiösa funderingar till ett stort antal människor världen över. Den största nackdelen är problemet att få fram bra och relevant information ur den enorma informationsmängd som finns i cyberrymden. Det är dock möjligt att systematiskt finna bra information som kan vara användbar i skolarbetet, bara man har grundläggande kunskaper om hur man gör. Det är viktigt att man som lärare och elev har en kritiskt hållning till det material som finns på Internet genom att vara medveten om dess begränsningar. Vem som helst får skriva vad som helst och lägga ut det på Internet, detta är den stora skillnaden mellan Internet och tryckta källor som t.ex. böcker. Problemen blir inte mindre av att informationsutbudet på Internet växer lavinartat och det blir allt svårare att sålla i informationsmängden.

Det är viktigt att vi som lärare delar med oss av våra erfarenheter till varandra, så att vi med gemensam kraft kan utforska vägen som kan göra Internet till en global interaktiv lärobok. Det finns idag olika forum för detta erfarenhetsutbyte, men det krävs att vi som lärare tar oss tid för att dela med oss i större utsträckning än vad som sker idag. Förhoppningen med detta arbete är att vara en grund till ett sådant arbete, just genom att belysa några av de för och nackdelar som finns med användandet av Internet i skolsituationer.

 

För och nackdelar med Internet i religionsundervisningen

Om Internetupplagan av detta arbete *

  Inledning *

Kan Internet utmana läroboken?

Fördelarna med Internet i skolarbetet *

Nackdelarna med Internet i skolarbetet *

Internet i religionsundervisningen *

Avslutande kommentarer *

Referenser *

Länkbibliotek:

Inledning

Om Internetupplagan av detta arbete

Författaren av detta arbete är absolut ingen Internethaj, åtminstone inte ännu. Jag är intresserad av detta nya medium men jag har själv inte tidigare varit representerad här ute i cyberrymden. En av grundtankarna bakom detta examensarbete var att jag skulle presentera det både i traditionell pappersform och i form av en hemsida. Föreliggande Internetproduktion är den första jag gör och det märks klart och tydligt; inga blinkande bilder eller hoppande grodor finns (och skönt är väl det!). Hoppas att du finner arbetet intressant och skriv gärna en rad och berätta vad du tycker. Ha en trevlig läsning, hälsningar Peter Milton.

Syfte och målsättning

Anledningen till att jag har valt att skriva om Internet i religionsundervisningen är att jag under min utbildningstid till religions och historielärare följt IT utvecklingen på nära håll och att den på så sätt har präglat min utbildning. När jag påbörjade min utbildning hösten 1993 var Internet fortfarande ett relativt okänt begrepp, åtminstone för mig. Internet fick sitt stora genombrott först 1994 men det var först 1996 som det slog igenom på bred front och har nu på kort tid fått en stor spridning i samhället. Denna snabbt framskridande process kan jag klart se då jag jämför mina två praktikterminer, PPU 1-2 under höstterminen 1996 samt PPU 3 nu vårterminen 1998. Jag tycker mig märka en klar skillnad på hur mycket Internet har slagit igenom ute i skolorna. Idag verkar det som om eleverna ute på gymnasierna använder Internet i högre grad när de skall söka information om ett visst ämnesområde. Även applikationer som e-post har ökat lavinartat och man kan nu i stort sett nå alla verksamma i skolans värld genom e-post. Något som jag tror i hög grad har bidragit till denna snabba händelseutveckling är Skolverkets satsning på ett skoldatanät, som inleddes 1994.

Men som med mycket annat är det inte odelat fördelaktigt och oproblematiskt att använda sig av Internet i undervisningen eller i elevernas faktasökande. Min ursprungliga plan var att kartlägga olika religiösa Internetsidor men detta är något som andra redan har gjort med mycket bra resultat, vilket gör den onödigt för mig att göra om samma arbete. Jag kommer istället att fokusera detta examensarbete kring de för och nackdelar som finns med användandet av Internet i skolarbetet och vilka lösningar man kan ha för att minska problemen. Förhoppningen är att arbetet skall ha en så allmän karaktär att det intresserar alla blivande och redan verksamma lärare som på ett eller annat sätt funderar på att öka sitt användande av Internet i undervisningen.

Jag kommer först att jämföra Internet med den traditionella läroboken för att se om Internet i framtiden kan komma att konkurrera ut läroboken i skolan. Min tes här är att läroboken inte kommer att konkurreras ut av Internet, utan att Internet och läroboken kommer att komplettera varandra i en allt större utsträckning. Sedan kommer jag att beskriva några av de fördelar jag ser med att använda sig av Internet i skolarbetet och ge några tips på hur man kan nå dit. Huvuddelen av arbetet kommer jag att fokusera kring de nackdelar och problem som man kan stöta på då man använder sig av Internet i skolarbetet och hur man kan göra för att undvika dem. Avslutningsvis kommer jag att beskriva och kommentera ett Internetprojekt om islam som jag hade möjlighet att följa under min praktikperiod ute på Vallentuna gymnasium.

Jag kommer inte att fokusera på den tekniska biten av datoranvändning i skolan som t.ex. antalet datorer per elev, hur komma till bukt med krånglande skrivare etc. Utan mitt fokus i detta arbete kommer att ligga på den praktiskt pedagogiska sidan av datorstödd undervisning i allmänhet och Internetstödd undervisning i synnerhet.

Z

Material

Huvuddelen av det material som jag använt till detta examensarbete är hämtat från Internet. Jag blev förvånad över hur mycket bra material som finns på nätet, främst kring områden som källkritik och fakta om de olika religionerna. Jag har däremot inte funnit så mycket material kring IT-pedagogik och hur man praktiskt skall gå till väga för att öka integrationen av Internet i undervisningen. Som en bilaga till detta arbete har jag valt att sammanställa en bilaga med länkadresser för att dela med mig av websidor jag funnit under resans gång.

Det är fortfarande inte så mycket skrivet i böcker om praktisk Internetanvändning i gymnasieskolan, men jag vill varmt rekommendera boken Läraren-eleven-Internet skriven av Una Cunningham och Staffan Andersson. Den ger sammantaget en mycket intressant och praktiskt inriktad bild av hur man kan öka användningen av Internet ute på skolorna.

Y

Kan Internet utmana läroboken?

Läroboken- det allenarådande läromedlet?

Debatten kring lärobokens varande eller inte varande i skolan har flitigt diskuterats de senaste decennierna. Ett tag, främst efter 1994, var det nästan fult att använda sig av färdiga böcker där all nödvändig kunskap fanns färdigförpackad. Idealet var att lärarna skulle producera egna läromedel tillsammans med eleverna. Detta är en stark kontrast till min egen skoltid under 1980-talet, då jag har en känsla av att man ansåg att läroboken innehöll allt som var värt att veta inom ett visst ämnesområde.

Staffan Selander är läroboksforskare och har i sin bok Lärobokskunskap gett exempel på ett antal olika karakteristika som kännetecknar en lärobok. Han jämför den pedagogiska texten (läroboken) med övriga typer av texter som t.ex. skönlitteratur, telefonkatalogen, vetenskapliga avhandlingar etc. Den pedagogiska texten kännetecknas av att den är:

Selander skriver vidare att "Det explicita syftet med läroboken är att man med dess hjälp förmedlar grundkunskaper till det uppväxande släktet. Men det finns dessutom mer implicita syften med läroboken: att förmedla ett visst sätt att strukturera och värdera företeelser i omvärlden, att inpränta ett visst arbetssätt, att disciplinera eleverna mm." Det urval av fakta som leder fram till en lärobok styrs av många faktorer och det kallar Selander för pedagogisk text-traduktion. Vad som väljs ut styrs till stor del av den gällande läroplanen men även av läroboksförfattaren och hans förlag. Tidigare läroböcker ligger ofta till grund även för nästa upplaga och de stora förändringarna av läroböckerna sker vid byte av läroplan. Lärobokens text är ett urval av vetenskapliga fakta och det finns en viss tröghet hos läroboksförfattarna mot att snabbt presentera nya vetenskapliga rön. Detta innebär att läroboken framförallt är kunskapsreproducerande till sin karaktär till skillnad mot det vetenskapliga idealet som är kunskapsproducerande. Den tekniska utvecklingen har bidragit till att dagens läroböcker har en betydligt mer avancerad layout och bättre bilder, vilket gör de mer tilltalande och lättlästa.

Internet- 2000 talets globala lärobok?

Internet är som bekant ett globalt nätverk av datorer som till sitt omfång är gigantiskt och omöjligt att ge någon enhetlig helhetsbild av. Ingen vet hur många användare eller datorer som är uppkopplade men statistik visar att den största delen av användarna finns i den industrialiserade världen, och då främst i USA. Ursprungligen var Internet ett nätverk mellan olika universitet för att utbyta faktainformation, men på senare tid har kommersiella intressen börjat ta över Internet. Den explosionsartade tillväxten på Internet i dag sker nu främst av kommersiella sidor och personliga hemsidor, vilka kan ha en mycket skiftande karaktär och uppbyggnad. Min slutsats här är att det är omöjligt att generalisera något om faktastrukturen på Internet.

\

Jämförelse mellan läroboken och Internet

Det finns stora skillnader mellan lärobokens urval av fakta och den uppsjö av information som finns ute på nätet. Den största skillnaden som jag ser det är att det är fritt för vem som helst att lägga ut i stort sett vilket material som helst på Internet. Detta, tillsammans med att det finns så mycket information på nätet, gör att problemet att finna relevant och sanningsenlig information är mycket stort.

Om man nu jämför hur informationen presenteras i läroboken med Internet så finner man att dessa två media skiljer sig åt på alla ovanstående punkter i Selanders kriterielista för läroboken. Det är som jag nämnt tidigare omöjligt att generalisera om något vad gäller Internet, men jag har utgått från de tendenser som finns. Det finns förvisso Internetdokument som är uppbyggda mer eller mindre som en lärobok, men de tillhör inte vanligheterna.

Personligen tycker jag att läroboken är en bra utgångspunkt för eleverna när det gäller att få en grundläggande information av det aktuella ämnesområdet. Eleverna är också många gånger intresserade av att ha en lärobok för att få klarare riktlinjer för vilka fakta man bör kunna för att klara av den skrivning som ofta avslutar momentet. Min erfarenhet är att man som lärare också har stor användning av en lärobok, speciellt som oerfaren, när det gäller planering och urval av fakta till lektioner. Det är oftast för stort avstånd mellan universitetslitteraturen och den verklighet som man möter ute i skolorna. Sedan är det naturligtvis upp till var och en om man slaviskt vill följa lärobokens exempel eller finna egna strukturer att bygga sin undervisning på.

Sammanfattningsvis tror jag att läroboken kommer att fortsätta vara ett viktigt läromedel i skolan, men inte det allenarådande om den nu har varit det någongång. Förhoppningsvis kommer läroböckerna att utformas så att de lättare kan kompletteras med annan information från t.ex. Internet. Detta kan ske på många olika sätt men viktigast är att läroboksförfattaren klart visar att det sätt han presenterar endast är ett sätt att se på ämnesområdet i fråga, men att det finns andra som har en annorlunda uppfattning. Detta är viktigt at poängtera, speciellt inom religionsämnet som präglas av en stor mångfald, både inom och mellan religioner och religiösa föreställningar.

Fördelarna med Internet i skolarbetet

Den största fördelen med Internet i skolarbetet är att det finns mycket information som läggs ut på nätet av seriösa organisationer, vars syfte är att informera och ge uppdaterad information inom många olika ämnesområden. Under arbetet med detta examensarbete har jag funnit många mycket intressanta och stimulerande websidor som handlar om allt mellan himmel och jord i religionens värld. Att som elev få surfa runt och titta på dessa olika websidor för att sedan skriva en rapport om något intressant måste vara mycket stimulerande.

Internet har möjligheten att kunna förmedla en bild av olika religioner sett från ett inifrån perspektiv, dvs skrivet av utövare av den specifika religionen. Detta är något som läroboken förvisso ibland försöker att ge, men utrymmet räcker oftast inte till någon betydande mångfald av exempel. Just inom religionens värld som präglas av en stor mångfald av tolkningar och erfarenheter, inte bara mellan religioner utan också inom religioner, så har Internet stora fördelar. Via Internet kan eleverna med lätthet få personlig kontakt med utövare av de olika religionerna t.ex. via e-post och därigenom kunna ställa frågor direkt till praktiserande buddhister eller muslimer. Möjlighet finns sedan att kontrollera vad läroboken beskriver och göra en jämförelse med vad t.ex. en religionsforskare vid något universitet skriver. Eleven kan sedan jämföra vad den teoretiskt skolade skriver med vad den praktiskt inriktade känner, med lärobokens generaliserande information och lärarens uppfattning, för att sedan skapa sig en egen bild av det undersökta ämnesområdet. Detta ger en unik möjlighet att nyansera sin egen bild av en religion eller religiös företeelse, något som tidigare varit både svårt och tidskrävande.

När man sedan skall presentera sitt arbete kan man göra det i form av en hemsida på Internet, vilket med dagens moderna program varken är speciellt svårt eller extra tidskrävande. Fördelen med detta är att arbetet blir tillgängligt för ett stort antal intresserade och eleven kanske då känner en större motivation att prestera ett bra och intressant arbete. För att man som lärare skall hänga med i den vetenskapliga debatten inom t.ex. religionsvetenskap eller Internetpedagogik, kan man prenumerera på olika nyhetslistor via sin e-post. Det finns en uppsjö av olika nyhetsgrupper av varierande intresseinriktning och kvalitet. I boken Läraren-eleven-Internet ges flera exempel på hur man kan finna dessa olika nyhetslistor samt exempel på hur man gör för att prenumerera på dem.

Utopi eller verklighet?

Ovanstående exempel kanske låter väl utopiskt? Men det beskriver ändå bara en liten del av vad som är möjligt att uppnå med Internets hjälp. Dagens möjlighet att utbyta information mellan olika världsdelar lika snabbt som normal kommunikation gör det möjligt att hålla denna dialog mellan berörda parter. Det är inte speciellt svårt att få kontakt med utövare av andra religioner, det finns oftast en e-post adress i varje websida som man kan använda sig av. Möjligheten finns också att vi lärare upprättar en kontakt med t.ex. någon muslimsk organisation eller lärare, som man sedan återvänder till med de olika klasserna termin efter termin.

Una Cunningham och Staffan Andersson skriver att "Internet präglas i många avseenden av en generositet som inte alltid finns i det vanliga livet". Med detta menar de att man oftast bemöts på ett vänligt sätt ute på nätet, samt att det finns en klar tendens till att många vill dela med sig av sina erfarenheter. Ett exempel på detta är Skolverkets skoldatanät eller erfarenhetsbanken hos Passagen skolinternet, där kan man finna ett flertal tips och länkar presenterade av andra lärare. Man kan t.ex. få ta del av andra lärares lektionsplaneringar, projekterfarenheter eller tips på bra och användbara länkar. Det är viktigt att vi som lärare delar med oss av våra erfarenheter, speciellt inom ett så nytt område som datorstödd undervisning.

Det är också viktigt att inte vara rädd för att utnyttja elevernas många gånger stora kunskaper om den nya informationsteknologin och att man integrerar det i skolarbetet. Många är rädda för att lärarens betydelse kommer att minska, men jag tror i stället att lärarens betydelse kommer att öka. Vår kompetens och vårt kunnande spelar en stor roll även om vi inte är den som förmedlar all information till eleverna, vilket vi faktiskt inte skall göra enligt den kunskapssyn som presenteras i den senaste läroplanen.

Nackdelarna med Internet i skolarbetet

Många lärare är negativa till att integrera Internet i undervisningen och det beror på att det talas mycket om Internets negativa och ibland farliga sidor. Visst finns det många faror med ett ökat Internetanvändande i skolarbetet, men den senaste tidens utveckling pekar mot att Internet på allvar kommit in i den svenska skolan, vare sig alla vill det eller inte. Det viktiga är här att få igång en debatt om hur man kan bekämpa dessa nackdelar, eftersom det inte hjälper att ställa sig i ett hörn och blunda.

Det största problemet är att överblicka det enorma informationsutbud som finns på nätet. En sökning på sökordet "religion" i sökmaskinen Alta Vista gav 1998-05-08 2 202 560 träffar (över 2 miljoner!), där de sedan presenteras ordnade efter relevans. Hur gör man då för att kunna ta sig fram i denna djungel av information och finna det som är relevant? Till sin hjälp har man här ett stort antal sökmaskiner, ämnessorterade kataloger etc, men vad hjälper det om man sen inte vet om den funna informationen är sann eller inte.

Ett annat problem som blir alltmer vanligt är att det förekommer ett mer eller mindre utbrett fusk ute på skolorna, elever kopierar av andras uppsatser och lämnar in dem med endast små eller inga ändringar gjorda. Det finns ett stort antal websidor som förmedlar skolarbeten där det oftast uttrycks att de inte får användas för fusk men vad hjälper det.

Inom religionens värld kan det uppstå situationer där man får motstridig information eller i värsta fall blir terroriserad av sekter som man visat intresse för. Det viktigaste för oss lärare är här att bli medvetna om problemen och lära oss att bearbeta dem på ett kreativt sätt, jag hoppas att mitt arbete kan bli ett led i denna process. Återigen vill jag här poängtera vikten av att vi delar med oss av våra erfarenheter så att vi med samlad kraft kan nå bättre resultat.

Hur komma till bukt med nackdelarna?

Att hitta bra, sann och relevant information ute på nätet är möjligt i så gott som alla möjliga ämnesområden. Att göra detta är en process som man måste lära sig liksom allting annat här i livet. Vi lärare behöver inte vara bäst i klassen men vi måste åtminstone ha en grundläggande kunskap om denna process. Jag kommer att i det följande fokusera kring några hjälpmedel för att nå den riktigt bra och användbara informationen ute på nätet. Vilka olika sökmöjligheter som finns, hur kan man källkritiskt granska ett dokument och hur kan man undvika en plagierad uppsats etc.

Det viktigaste tycker jag är att man håller en källkritisk hållning till den information man möter ute på nätet, men för den skull inte en negativ hållning. Det finns trots allt mycket bra och användbar information som, rätt använd, kommer att berika skolarbetet. Speciellt inom ett ämne som religion.

För att hitta rätt information ute på nätet så finns det flera olika hjälpmedel man kan ta till sin hjälp. Det vanligaste alternativet är sökmaskiner som t.ex. AltaVista, InfoSeek etc, nackdelen med dessa är att de kräver kunskap om olika sökvariablar för att minska antalet träffar. Det finns oftast en hjälpsida i anslutning till själva söksidan där man kan få tips om hur man skall göra för att söka information mer målmedvetet.

Ett annat alternativ är att man tar sin utgångspunkt i olika ämnessorterade kataloger som t.ex. Yahoo eller svenska Sunet. Fördelen med dessa är att någon har gått igenom och klassificerat alla länkade sidor så att man söker sig ner till relevanta länkar på ett snabbt och smidigt sätt. Men det faktum att någon klassificerat länkarna innebär inte att de för den skull är helt perfekta vad gäller sanningshalt, frihet från propaganda etc. Det är det alltid upp till den enskilde användaren att bedöma detta.

Ytterligare ett sätt är att använda sig av olika ämnessorterade länksidor som antingen satts upp av organisationer som t.ex. skolverket, tidningar, fackförbund etc eller av privatpersoner. Fördelen med denna form av sidor är att någon förhoppningsvis läst igenom delar av det material man länkar till och bedömt att det kvalitetsmässigt håller vissa mått. Jag har under detta arbetes gång funnit flera mycket bra länksidor som just presenterar religion på ett mycket bra och överskådligt sätt. Ett exempel på detta är Mölndals stadsbibliotek som klassificerat sina länkar efter vedertagna bibliotekskoder, dessutom med tydliga signaler vilka sidor som är på svenska. En sida i privat regi är "Religionssidan" som har sammanställts av lärarstuderande Andreas Larsson från Mullsjö. Han beskriver att syftet med hans sida är "att detta urval av länkar skall fungera som en samling med överskådliga och lättillgängliga introduktioner till olika religioner" samt att läsaren skall kunna "bilda sig en egen uppfattning om en religion genom att få ta del av hur företrädare själva presenterar sig på Internet." Oftast är det så att om man bara kommer i kontakt med en ämnessorterad länksida så får man enkelt kontakt med flera andra och det går snabbt att bygga upp ett eget bibliotek av användbara länksidor.

När man nu hittat information som verkar vara relevant så är det dags att källkritiskt granska den för att värdera dess innehåll. Det är extra viktigt att källkritiskt granska den information som finns på nätet då det är fritt fram för vem som helst att skriva om vad som helst. Ett tryckt material skall alltid ha en ansvarig utgivare men det kravet saknas helt på Internet. Många gånger få man använda sig av sitt sunda förnuft då man granskar en källa: stämmer informationen överens med det jag redan vet? Med denna intuitiva källgranskning räcker inte alltid till, utan man måste lära sig att mer systematiskt granska ett dokument. Jag kommer att i det följande ge exempel på ett antal frågor som man bör ställa till dokumentet för att kunna avgöra dess värde i ett eventuellt skolsammanhang.

Min utgångspunkt är de källkritiska kriterier som utvecklats inom historievetenskapen. Man skiljer här mellan kvarlevor och berättande källor. En kvarleva är ett sådant material som finns kvar som bevis på ett handlande i historien, detta kan t.ex. vara en byggnad, bruksföremål etc. Den typ av källa som vi först och främst kommer i kontakt med på Internet är de berättande källorna och för att bedöma dess sanningshalt kan man använda sig av kriterierna: äkthet, tidssamband, beroende och tendens. Det är inte helt oproblematiskt att anpassa dessa kriterier för Internetanvändande, men de kan ändå ge en fingervisning om vad man bör söka efter.

1. Äkthet

Är författaren verkligen den som den utser sig för att vara och hur vet jag det. På Internet vimlar det av uppgiftslämnare som vill presentera sin version av något och hur vet jag att den som skrivit materialet verkligen har tillräcklig kunskap om ämnet i fråga. Det är mycket svårt att generellt avgöra hur man skall kunna ta reda på uppgiftslämnarens status. Man kan börja med att undersöka själva webadressen för att försöka utröna om det är en organisation, myndighet eller en privatperson som ligger bakom. En bra start är att titta på den ändelse som alltid finns i en adress, det kan ge en första hänvisning varifrån materialet kommer.

Det är dock mycket svårt att få fram någon absolut information om vem som ligger bakom, men dokumentadressen kan ge en fingervisning. Ett förslag är att man skickar ett e-post till den som förhoppningsvis finns som ansvarig för texten och ber om ytterligare information. Om man lyckas få reda på vem som har skrivit texten så gäller det att bedöma om vederbörande har tillräckliga kunskaper för att skriva om detta. Tydligt är att detta kan vara ett stort problem, men man behöver inte göra det svårare för sig än nödvändigt. Man kan ju alltid välja en annan källa där det är tydligare vem som ligger bakom informationen. Seriösa uppgiftslämnare brukar vara noga med att vara tydliga på detta område och dessutom uppmuntra till konstruktiv kritik av det som presenteras. Om man misstänker att uppgiftslämnaren har ett syfte med att försvåra identifikation bör man bli extra misstänksam.

Tyvärr har dagens lavinartade utveckling på Internet medfört ytterligare problem att säker ställa vem som ligger bakom informationen. En sida med svenskt innehåll kan presenteras via en server i t.ex. USA utan att jag som användare klart och tydligt ser det på skärmen. I Internetguiden 3:98 finns en artikel som beskriver hur man kan spåra en adress världen över. Det exempel som beskrivs är Radio Islams hemsida, en mycket läsvärd om än väl teknisk beskrivning.

2. Tidssamband

Detta kriterium är inte lika lätt att anpassa till Internetanvändande som äkthetskriteriet. Inom historievetenskapen gäller det att vara observant på att ju längre tid som har förflutit efter en händelse, desto mindre pålitliga blir uppgifter från dem som har varit med. Viktigt här är att försöka bedöma om uppgiftslämnaren verkligen vet vad han skriver om, om han har personlig erfarenhet eller kunskap om ämnet i fråga.

3. Beroende

Vilka motiv eller avsikter bakom materialet har uppgiftslämnaren? Vill han/hon informera och förklara något, eller finns det ett uttalat syfte att övertyga eller propagera för en bestämd ståndpunkt.

Man bör vara försiktig med att använda sig av material som är skrivet med ett klart syfte att påverka oss eller propagera för en bestämd ståndpunkt. Detta kan man lätt stöta på i flera olika religionssidor, där någon vill propagera för just sin bestämda tolkning av en religion. Det kan t.ex. vara en gren inom kristendomen som vill poängtera att just deras bibeltolkning är den riktiga och mest korrekta. Om man vid en analys av ett material finner att det är skrivet med ett propagandasyfte behöver man inte automatiskt utesluta det, däremot klart poängtera att det rör sig om en tolkning och inte om ett rent faktamaterial.

Man kan här diskutera om det finns några objektiva sanningar inom religionsvetenskapen, oavsett om den presenteras på Internet eller i en lärobok. Jag anser att det finns några objektiva sanningar som t.ex. att Muhammed uppfattas vara Guds profet inom islam. Men överlag finns det många olika värderingar och tolkningar av religiösa källor där det råder delade uppfattningar om vad som är sant eller falskt. Det är mycket känsligt att anklaga en religiös person för att hans tolkning av en religion är helt felaktig och att man kanske försöker bevisa detta med vetenskapliga metoder. Vad som upplevs vara sant för en person kan upplevas vara en hädelse för någon annan, ta t.ex. synen på Jesus som Guds son. Inom kristendomen anser man att detta är ett obestridbart faktum, medan man inom t.ex. islam anser detta vara en hädelse, Jesus var en stor men absolut inte Guds son av kött och blod. Vem är det som säger att de vetenskapliga metoderna har monopol på sanningen, speciellt inom ett så känsligt område som människors personliga religiösa uppfattning? Det är viktigt att vara öppen för den mångfald som finns inom och mellan religionerna och det är just detta faktum som gör religionsstudiumet så intressant.

4. Tendens

Det vetenskapliga idealet är att framställa en helt objektiv tolkning av verkligheten, men att detta är svårt inom t.ex. religion är nog många överens om. De flesta människor påverkas medvetet eller omedvetet av sina egna värderingar, man ser det man vill se och utesluter det som inte passar.

När man skall bedöma om en källa är tendentiös kan man ha nytta av att tänka på följande:

1. Om två källor med motsatt tendens är ense om en sak är det troligen sant.

2. Om en källa som medger något ofördelaktigt för den egna tolkningen så talar den troligen sanning. Men bara för att den vid ett tillfälle gör det så kan man inte räkna med att den alltid kommer att göra det.

3. Genom att använda sig av flera källor med olika tendens kan man sannolikt få en fullständigare bild än vid användandet av endast en källa, även om den verkar opartisk. Försök alltid att undvika att du blir beroende av enbart en källa för ditt arbete där så är möjligt. Kontrollera alltid informationen med något tryckt material, som t.ex. en lärobok eller uppslagsverk där många personers åsikter har format innehållet.

4. För vissa källor kan man på förhand räkna ut vilken ståndpunkt de kommer att ha i en viss fråga. Det är t.ex. mycket lätt att på förhand räkna ut vad föreningen rädda individen (FRI) tycker om Scientologikyrkan.

5. Det är viktigt att hålla i minnet att det inte finns några till hundra procent pålitliga källor. Om någon talar sanning i den ena frågan, kan han/hon medvetet eller omedvetet tala osanning i nästa. Varje berättelse bör behandlas för sig och det är viktigt att hålla i minnet att en källa kan förvränga sanningen hur pålitlig den än verkar.

Exempel på viktiga frågor som man bör ställa till sitt material

*Presenterar sig uppgiftslämnaren tydligt eller försöker han/hon dölja sin identitet?

*Uppmuntrar uppgiftslämnaren till dialog och konstruktiv kritik av materialet?

*Vad vet jag om uppgiftslämnarens kunskaper, värderingar, bindningar till företag och organisationer osv? Hur påverkar detta uppgifterna?

*Har uppgiftslämnaren tidigare kommit med uppgifter som visat sig vara felaktiga?

*Med vilka motiv presenteras materialet? Finns det ett öppet eller dolt syfte?

*När uppdaterades sidan senast? Är informationen fortfarande aktuell?

*Hur representativa är uppgifterna? Finns det några motstridiga uppgifter från andra källor?

*Ger beskrivningen en heltäckande bild eller är viktiga delar utelämnade?

*Verkar uppgifterna rimliga?

*Styrks eller motsägs uppgifterna av andra källor?

*Stämmer informationen med vad du redan vet ? Förändrar den din kunskap ?

* Tror du på den information som finns på sidan ? Stöder du åsikterna ? Argumentera varför !

*Hur presenteras informationen ? Är sidan lättläst, bra upplagd osv.

*Var har du hittat adressen hit ? Har du förtroende för de som rekommenderat adressen ?

* Vilka har länkat till den aktuella sidan?

* Vilken målgrupp vänder man sig till i första hand?

Detta är ett urval av frågor som man kan tänka sig att ställa till sitt material. Naturligtvis går det inte att finna några uttömmande svar på alla ovanstående frågor i alla dokument som man använder sig av. Jag tror att det är viktigt att man utvecklar en kritiskt intuitiv källgranskningsteknik av de webdokument som man möter. Det enda sätt man kan göra detta på är att regelbundet öva sig i att bedöma och värdera olika material, oavsett om det är tryckt material eller Internetmaterial. Tyvärr så måste man nog säga att man måste ha en extra kritisk grundhållning till det material som man möter på Internet, men fördenskull får man inte avskräckas från att använda sig av Internetmaterial. Det finns trots allt mycket bra material ute på nätet som, rätt använt, berikar informationsströmmen i samhället.

Först och främst så vill jag påpeka att man inte helt kan undvika att en elev lämnar in en avkopierad inlämningsuppgift. Möjligheten för en oärlig elev att lämna in ett arbete som någon annan har skrivit har alltid funnits och kommer alltid att finnas. Det finns t.o.m. exempel där doktorsavhandlingar visat sig bara vara översättningar från ett annat språk, så säker kan man aldrig vara oavsett på vilken nivå man befinner sig. Utbudet och möjligheterna att frestas till fusk har dock ökat lavinartat genom Internet då det finns ett stort antal "skolarbetssidor" där personer förmedlar uppsatser och andra arbeten till andra. På de flesta skolarbetssidor som jag har tittat på poängterar man att uppsatserna självklart inte får användas i fusksyfte utan mer skall ses som exempel och intressanta utgångspunkter för vidare skrivande. Men liksom allt annat är det oerhört svårt att kontrollera vad den nedladdade uppsatsen verkligen används till.

Hur gör man då för att öka chansen att upptäcka en fuskande elev? Det viktigaste är att man som lärare intresserar sig för eleven under hela forskningsarbetet och kräver att få in delrapporter som visar att de arbetar på egen hand. Det färdiga resultatet skall också innehålla tydliga källhänvisningar som visar var eleven hämtat sitt material, oavsett om det är från Internet eller någon från någon bok. Det har hänt att elever lämnat in uppsatser med material hämtat från Internet där källhänvisningen endast varit "Internet". Det är ungefär som om de skrev "biblioteket" som källhänvisning till en bok som de har lånat där.

Om man nu får in en uppsats som verkar misstänkt kan man börja med att göra en sökning på t.ex. Alta Vista, där man skriver skolarbete + något ord i den misstänkta uppsatsens titel. Har man tur, eller otur, finner man något som visar på att uppsatsen är kopierad. Man bör även vid misstanke förhöra eleven extra noga på hur själva forskningsprocessen gått till etc.

Det stora problemet att upptäcka fusk är kanske inte vid plagiat av hela uppsatser utan då en elev har skrivit av delar ur en eller flera uppsatser. Det finns som sagt var inga helt säkra vägar för att upptäcka fusk, men det är viktigt att veta om att det förekommer.

Det är viktigt att poängtera för eleverna tidigt att man kräver att få in tydliga källhänvisningar, oavsett om material hämtas från Internet eller böcker. Det är många gånger svårt att komma ihåg var man hittat material på Internet då man vid normalt surfande lätt åker jorden runt flera gånger i timmen. Ett tips är att flitigt använda sig av bokmärken eller favoriter, beroende på vilken webläsare man har. Ett annat tips är att arbeta med ett ordbehandlingsprogram parallellt med det program man använder för Internetsurfande. Man kan då lätt kopiera över information och adresser till ordbehandlingsprogrammet, som då fungerar ungefär som en loggbok.

En källhänvisning till material hämtat från Internet bör innehålla följande information.

1. 1. Vilken adress har sidan där materialet hämtats
   2. Vem är författare
   3. Datum när materialet har hämtats
   4. När är sidan senast uppdaterad

Anledningen till att man behöver veta när materialet har hämtats och helst när sidan senast är uppdaterad är att informationen på Internet kan bytas ut mycket fort. Ett tips för att undvika att informationen har ändrats under tiden som eleven hämtat information och jag som lärare vill kontrollera informationen, är att eleven sparar hela sidan på en diskett eller skriver ut den på papper. Det är svårt att avgöra exakt vilka lagar som gäller avseende upphovsrätt och copyright, men jag tror inte man blir åtalad om man endast använder det i skolsyfte. Rent generellt kan man säga att det är känsligare om man använder sig av bilder som hämtats från Internet, än bara rent textmaterial.

Internet i religionsundervisningen

I ovanstående genomgång av Internet i skolarbetet har jag försökt att hålla på en så allmän nivå att det kan intressera alla lärare oavsett ämnesinriktning. Jag har använt mig av exempel från religionskunskapen, men jag tror inte att det är några större problem att översätta det till sitt eget ämne. Finns det nu något som är specifikt vad gäller Internetanvändandet i religionskunskapen och i så fall vad?

Den stora fördelen med att använda sig av Internet i religionsämnet är att man på ett enkelt sätt kan få en religion presenterad ur ett inifrån perspektiv. Med detta menar jag, hur en enskild utövare av en religion ser på sin religion och sitt religiösa utövande. Om man bara studerar religion genom t.ex. läroböcker får man endast en smal och inte representativ bild av ett urval av religioner. De flesta religioner finns representerade på Internet, men även här kan man ställa sig något undrande över dess representativitet. Risken är nog överhängande att det är ett relativt snett urval av religionsutövare som presenterar sin religionssyn på nätet. Än så länge är det företrädelsevis mest unga män som är representerade på nätet och jag tror att detta gäller även på sidor med ett religionsinnehåll.

Vad gäller trovärdigheten på ett Internetdokument måste man skilja mellan rena felaktigheter och värderingar. Religion bygger mycket på vilka värderingar man har och de är alltid personliga, men de kan naturligtvis vara mer eller mindre färgade av den religion man ansluter sig till. Vad en muslim skriver om islam kan en annan muslim anse vara helt fel och samma sak gäller för alla religioner. Det unika med Internet är att man kan få en personlig tolkning av en religion, men detta gör det samtidigt mycket svårt att jämföra olika religioner mellan varandra. Sammanställandet av en religionslärobok bygger till stor del på generaliseringar och detta har sina fördelar men även sina tydliga begränsningar.

I religionsläroboken Tema- Tro i tid och rum skriver Jens Otterbeck, att man egentligen inte kan veta något om den enskilde människan och hennes religiösa hållning förrän man träffat vederbörande. Man kan göra mer eller mindre kvalificerade gissningar beroende vilka förkunskaper man har, men man kan aldrig riktigt veta. "Det är en av de stora sakerna med oss människor- att vi inte är fullt ut förutsebara". Det är viktigt att vara ödmjuk inför människa mångfald och vara försiktig om man försöker att generalisera om något i religionens värld.

Detta pekar på att Internet kan komplettera en mer grundläggande bild av religioner som vi får oss förmedlade via t.ex. en lärobok. Jag kan som intresserad konversera med enskilda personer via t.ex. e-post för att lära mig mer hur en muslim boende i exempelvis Indonesien ser på koranens status i samhället. Men jag bör dock hålla i minnet att bara för att jag vet hur den personen tycker om en viss fråga, finns det inget som säkert talar för att hans närmaste granne tycker likadant.

Vågar man låta eleverna forska kring sekter på Internet?

Varför inte? Visst kan eleverna råka ut för otrevligheter om de lämnar ut sitt namn och adress till en så kallad destruktiv sekt. Men det viktiga är att man påpekar för eleverna att de måste vara försiktiga med att lämna ut namn och adressuppgifter, speciellt då de besöker denna typ av sidor. Överlag kan nog eleverna få fram en hel del matnyttig information då de direkt kan se vad olika sekters talesmän beskriver.

Etiska diskussioner på nätet?

Etik är ett ämne som diskuteras flitigt på nätet, nu senast på Skolverkets hemsida. Ett intressant projekt med exempel på hur detta kan gå till bedrivs av Stig Roland Rask, verksam på Fredriksdalskolan i Lidköping. Huvudiden med projektet är "att eleverna skall få en chans att reflektera kring etiska dilemman utifrån det stora informations- och åsiktsutbud som finns på Internet. Det är utan tvekan så att behovet av etisk debatt och etisk vägledning är stort bland dagens unga, och när man vill komma i kontakt med olika etiska ståndpunkter så har Internet redan nu utvecklats till ett överlägset verktyg." Här kan man låta eleverna forska kring olika etiska ställningstaganden, som t.ex. dödsstraff, abort etc.

Ett Internetprojekt om islam

Under min praktikperiod under vårterminen 1998 hade jag möjlighet att följa ett Internetprojekt om Islam på Internet. Projektledare var Lena Holmberg, religionslärare som genomförde detta projekt som en del i en 5-poängs kurs om datorn som pedagogiskt hjälpmedel. Projektet genomfördes av elever på samhällsprogrammet årskurs 3 som studerar B-kursen i religionskunskap.

Projektet inleddes med traditionell undervisning om islam för att ge en grundläggande kunskap om vilka olika synsätt och attityder som finns på islam som företeelse. Vid själva inventeringen av elevernas förkunskaper vad gäller Internet visade det sig att några elever använde sig mycket av Internet och hade således goda förkunskaper. Det fanns också en grupp elever som hade klart bristfälliga kunskaper om Internet och hur man gör för att finna den information man önskar. Lena planerade då att genomföra en nivågrupperad Internetutbildning, men det visade sig vara svårt på grund av tids och datorbrist.

Målsättningen var att de skulle söka upp fyra olika sidor som handlade om islam, för att sedan gruppera dem efter vilken attityd till islam de förmedlade, på en skala från positiv till negativ. Inför själva Internetutbildningen hade Lena kopierat upp grundläggande information om Internet från boken Läraren-eleven- Internet samt ett utdrag om källkritik. Under den praktiska delen av Internetutbildningen visade vi på några olika sökmöjligheter och sen fick eleverna själva söka upp material om islam. Vi lät eleverna arbeta två och två, där en av dem var en erfaren Internetanvändare och den andre var mindre erfaren. Vi poängterade att det var den som var mindre van som skulle sitta vid datorn, medan den mer erfarne fick sitta bredvid och ge muntliga instruktioner. Det blir annars lätt så att den som är van vid datorer helt tar över arbetet vid datorn för att det går snabbare då. Eleverna hade sedan två lektionstimmar till förfogande för att sammanställa sitt material, samt att de gärna fick sitta hemma och arbeta.

Jag har i skrivande stund endast tagit del av tre sammanställda rapporter, och jag tycker att resultatet av dem är tillfredsställande. Vid en avslutande intervju med tre elever som deltagit i projektet fick jag följande synpunkter.

• Islamprojektet har tillfört ytterligare kunskaper om islam, på ett sätt som varit svårt att få vid mer traditionell undervisning. Just att få ta del av hur utövare av islam framställer sin religion ansågs vara värdefullt.

• Vad gäller källkritik påpekade dessa elever, alla tidigare erfarna Internetanvändare, att de ofta använder sig av en intuitiv källkritik. De jämför snabbt de kunskaper de har om t.ex. islam med vad som står på sidan, stämmer det överens så använder de sidan men behåller en viss kritisk inställning till materialet. Detta i sin tur innebar att de tyckte att Internetsökande inte skall komma för tidigt i skolan, man måste först skaffa sig tillförlitliga grundkunskaper om ämnesområdet via mer traditionell undervisning.

• Det uppfattades som ett problem att läsa på skärmen, vilket innebar att de inte alltid läser igenom allt material som presenteras på en sida. Det är viktigt att utveckla en snabbläsningsteknik, där man snabbt kan ta ut väsentlig information och bedöma materialets relevans.

• Det var inga problem att finna positiv till neutral information om islam på nätet. Däremot fanns det stora problem att finna information skriven utifrån en mer negativ och fientlig inställning till islam. De försökte via vissa organisationer som de misstänkte skulle ha en kritisk inställning till islam, exempelvis Sverigedemokraterna. De hittade viss negativ information om islam, men ingen sida vars huvudsyfte var att skriva illa om islam. Det känns i och för sig bra att det var svårt att finna denna information på de vägar som eleverna sökta sig fram på

.

.

Projektet avslutas först efter detta examensarbetes inlämnande, vilket innebär att någon full utvärdering inte kan göras. Men jag anser att det var ett intressant och givande projekt som gav mig värdefull information om Internet i religionsundervisningen. Jag tycker att det är svagt att en del elever som nu går i årskurs 3 klarat sig igenom hela sin gymnasietid utan att använda sig av Internet. En av skolans viktigaste uppgifter är att förbereda eleverna för den verklighet som de kommer ut till, dagens IT-samhälle är vad som väntar och viss grundläggande IT utbildning tycker jag att man kan och bör kräva av skolan.

\

Avslutande kommentarer

Det har varit en rolig och intressant process att skriva detta examensarbete. Framförallt har jag ökat mina egna kunskaper vad gäller Internet och hur man skall göra för att få fram bra information. Tidigare använde jag mig endast av Internet sporadiskt men nu använder jag det många gånger som ett första hands alternativ då jag behöver få fram information om något. Det finns många nackdelar med Internet i undervisningssituationer men jag ser ändå att de potentiella fördelarna överväger.

Jag tycker att det är viktigt att man i framtiden integrerar Internet i undervisningen redan tidigt under gymnasieskoletiden, ja redan på grundskolan. Detta är idag mer eller mindre en realitet, då man på flera skolor integrerar datorer och Internet redan i låg och mellanstadiet. Ovanstående problem lär då inte infinna sig, då förhoppningsvis alla blivande gymnasieelever åtminstone har grundläggande kunskaper om datorer och Internet med sig från grundskolan. Sen är det naturligtvis upp till eleverna själva, om de som förstahandsalternativ väljer att använda sig av Internet eller mer traditionella metoder för att söka information. Men det underlättar om man vid ett Internetprojekt kan förutsätta att eleverna har grundläggande kunskaper om hur man söker information på Internet etc, så att man kan koncentrera sig på det ämnesspecifika inslaget i projektet.

Det har under senaste tiden riktats kritik mot Lärarhögskolorna och deras bristfälliga utbildning i t.ex. Internet. Detta är en kritik som jag bara kan instämma i, jag har under mina snart fem år här på lärarhögskolan endast fått mycket bristfällig undervisning om datorstödd undervisning. Fördelen för mig är att jag har ett stort personligt intresse av den nya informationsteknologin, men för de blivande lärare som inte har det har lärarhögskolan inte tagit sitt fulla ansvar. Det finns idag studenter som går ut i skolverkligheten med mycket bristfälliga kunskaper om datorer och Internet. De kommer att möta en verklighet där datorer och Internet blir ett allt vanligare inslag, men att de har för lite kunskap för att praktiskt kunna använda det i sin undervisning.

Jag tror, liksom många andra mer kvalificerade bedömare, att det stora incitamentet för att lärarna skall öka sin datakompetens är att lärare får göra ett avdrag för en dator på skatten. Det är viktigt att vi som lärare kan hänga med i den snabba IT-utveckling som pågår, vi kanske inte behöver vara bäst i klassen men absolut inte sämst. Att regelbundet arbeta med Internet gör att man kan hålla sig någorlunda ajour med vad som händer där, vilket är nödvändigt för att effektivt kunna integrera Internet i undervisningen. Många fackförbund erbjuder datorpaket till sina medlemmar, men här är vad jag kan bedöma Lärarnas Riksförbunds erbjudande ett av de klart dyraste på marknaden. I skrivande stund kostar det ca 600:- i månaden för en dator som erbjuds till statsanställda för omkring hälften. Inom den privata sektorn erbjuds många anställda att köpa datorer som via skattesubventioner ger mycket förmånliga priser, men detta erbjuds inte till anställda inom den offentliga sektorn.

[

Referenser

Internetmaterial

Litteratur:

Cunningham-Andersson, Läraren-eleven-Internet, Liber AB, Stockholm.

Iselau Gunnar - En "re-lärares guide till Internet". Artikel i Religion och livsfrågor 97:1-2

Nilsson Hasse, Bli nätdeckare , Internetguiden 3:98,

Otterbeck Jens, Tema- Tro i tid och rum, Avsnittet Bilder av religioner, sid 107-108. Gleerups, Arlöv 1996.

Rask, Stig Roland, Projekt Etik & Internet. Artikel i Religion och Livsfrågor 98:2.

Selander Staffan, Lärobokskunskap- Pedagogisk textanalys med exempel från läroböcker i historia 1841-1985, Studentlitteratur, Lund 1988

Sturmark Christer, IT och renässansmänniskans återkomst, Norstedts Förlag AB, Stockholm1997.

Länkbibliotek

Diverse länkar som kan utgöra en utgångspunkt för den som är intresserad av att använda sig av Internet i undervisningen.

Källkritik

*Handbok i att söka, värdera och hantera information på Internet. En bra startsida för den som vill veta mer om källkritik.

http://www.ronneby.se/ronneby/utbildn/knuthahn/handbok/handbok.html

* Intressant artikel om källkritik mm.

http://www.hedbergska.sundsvall.se/program/sh/kritik.htm

* Artikel om källkritik på Internet författad av Lars Edgren vid Historiska institutionen på

Lunds universitet

http://www.telemuseum.se/hpn/hn60/041_053SantOsantPauInt.html

* Engelskspråkig länksida för kritiskt granskande av Internetdokument

http://www.capecod.net/schrockguide/eval.htm

* Bra och informativ artikel om källkritik på Internet

http://brutus.alingsas.se/nolhaga/handled2/kallkr.htm

* Introduktion till källkritik på Internet, skriven av Jenny Paulsson

http://www.mna.hkr.se/~proj6/kritik.html

*Stort arbete om hur man kvalitativt bedömer olika Internetdokument. Författaren Mats Dahlström är verksam vid Bibliotekshögskolan i Borås.

http://www.dds.se/distans/webdok1.html

Sökmaskiner

*Stockholms universitets sammanställning av flera olika sökmaskiner

http://www.sub.su.se/internet.htm

*En sökmaskin som söker samtidigt i fyra stora sökmaskiner: AltaVista, Yahoo, Lycos och Webcrawler.

http://www.all4one.com

*En bra sammanställning om hur man söker information på Internet

http://www.ronneby.se/ronneby/utbildn/knuthahn/sokauu/sokauu.html

*Study web

http://www.studyweb.com

Ämnessorterade länksidor

*Religionssidan- sammanställd av Andreas Larsson Lärarstuderande från Mullsjö.

http://hem2.passagen.se/religion/andreas.htm

*Den digitala läroboken

http://www.staffanstorp.se/html/skolor/links/dlb/historia.htm

* Religion och filosofi på Internet, länkar och tips. Sammanställd av Anders Lindh på Österängsskolan i Kristiansstad.

http://www.skolnet.kristianstad.se/~lia

* En samling högskolor som gått ihop för att sammanställe en resurs för lärare och elever på Internet. Syftet är att "Det borde gå att leva som vi lär, att utnyttja nätet för att öka kvaliteten och sänka utvecklingskostnaderna i undervisningen". En bra och intressant webresurs.

http://itcampus.org/sophia/relhist2.htm

*Mölndals stadsbibliotek. ämnessorterad länkkatalog efter bibliotekskoder(Signum)

http://www.molndal.se/bibl/subjectc.htm

*Boston University School of Theology. Länksida för religioner.

http://web.bu.edu/STH/Library/contents.html

*Kunskapsstiftelsen KNUT.

http://knut.kks.se/infotek/exempel/religion.htm

*Skoldatanätets ämneskatalog för religion

http://www.lub.lu.se/skolverket/sab/C.html

*Länksida sammanställd på Knut Hahn skolan i Ronneby

http://www.ronneby.se/ronneby/utbildn/knuthahn/religion/RELIGION.HTML

*Svenska Yahoos religionssidor

http://www.yahoo.se/Samhaelle_och_kulturer/Religion

*Den internationella Yahoo sidan för religion

http://www.yahoo.com/Society_and_Culture/Religion

*Lärarnas Riksförbunds länksida- religion

http://www.lr.se/lglr/adresser.html

*Religionslänkar från Göteborgsposten faktaredaktion

http://www.gp.se/faktared/religion.htm

Skolarbetssidor

* Calles skolarbetssida

http://home.bip.net/callej/index.htm

*Svenska skolarbetssidan, en av de största.

http://home3.swipnet.se/~w-30529/skolarbeten/register/index.html

*Länkar till olika skolarbetssidor.

http://home3.swipnet.se/~w-30529/skolarbeten/mindre.html

Diverse andra adresser

*Adress Internet är en guide till problemorienterad undervisning i de samhällsorienterande ämnena med hjälp av Internet som ursprungligen publicerats i tryckt form. Här finns tre bra modeller/övningar att arbeta efter.

http://www.liber.se/cross/Rondo/smakprovet/adress_internet/index.html

* Telia och Passagens skolsatsning. En bra utgångspunkt för att finna material om Internetstödd undervisning.

http://skolinternet.passagen.se

*Föreningen lärare i religionskunskaps hemsida

http://www.gamdat.se/flr

*Det svenska skoldatanätet- startsida

http://www.skolverket.se/skolnet

*Handledning i special och projektarbete

http://www.hedbergska.sundsvall.se/program/sh/innehall.htm

*Sök böcker via Libris

http://www.libris.kb.se

*Gratis E-post adresser

http://www.home.se

http://www.hotmail.com