I början av 70-talet spelade två unga killar musik ihop i diverse
rockgrupper. Deras namn var Stanley Eisen och Gene Klein. Efter att
läst en annons i musiktidningen "Rolling Stone" så knöts
trummisen Peter Crisscoula till det nya bandet och under en tid repade
man som trio. Den länk som saknades, en sologitarrist, föll på
plats efter att man annonserat i "Village Voice". In till auditionen klev
Paul Frehley i en röd och en orange sko. Kort därefter tar ett
STORT kapitel i rockhistorien sin start, ett kapitel som idag, 25 år
senare, alltjämt pågår.
Paul Stanley, Gene Simmons, Peter Criss och Ace Frehley kunde nog aldrig
ana hur ofantligt stora de skulle komma bli när de gjorde sina första
spelningar inför flickvänner och några kompisar. Bara några
år senare, efter liveskivan "Alive!", fyllde KISS större och
större arenor och framgångarna sköt i höjden. Rockgruppen
förvandlades till en industri av sällan skådat slag och
i slutet av 70-talet var bandet redan en "legend". Framgången hade
dock sitt pris och Peter Criss och Ace Frehley lämnar bandet 1979
respektive 1981 efter att ha upptäckt vissa beroendeframkallande medel
i alltför stor utsträckning.
Många har hoppats, men ytterst få har innerst inne verkligen
trott, på en återförening av originalsättningen.
Some dreams do come true..... Under 1996 händer dock det önskvärda.
Gubbarna lägger gammalt groll åt sidan och kör igång
på nytt och ger sig ut på en världsturné som blir
en dundrande succé. Och inte nog med detta... Plötsligt börjar
man prata om att spela in en studioskiva.
"Psycho Circus" blev titeln på den första studioskivan med originalmedlemmarna
sen "Unmasked" från 1980 (eller kanske t.o.m sen "Dynasty" från
1979 enligt vissa rykten..). En CD som visar att gubbarna i sina bästa
stunder alltjämt kan prestera hyfsad rock´n´roll. Dock
är väl herr Simmons låtbidrag till skivan inte det allra
starkaste han presterat men Stanley gör sitt jobb och leverar en handfull
mer än godkända låtar varav titellåten redan är
en ny KISS-klassiker...Personligen kan jag bara beklaga att Ace inte fått
större utrymme avseende låtmaterialet eftersom de låtar
han skrev precis innan KISS återförenades hör bland det
bästa han presterat och hans bidrag på skivan "Into the void"
är ruggigt bra.
KISS kommer alltid att vara förknippat med Stanley, Simmons, Criss
& Frehley men vi glömmer aldrig de andra medlemmarna (Eric Carr
R.I.P, Vinnie Vincent, Mark St.John, Bruce Kulick & Eric Singer) som
under 80 & 90-talet fört KISS namn vidare tillsammans med grundarna
Stanley & Simmons. Ibland har resultatet blivit lysande, ibland mindre
lysande....men det får väl anses vara normalt att en grupp som
hållit på så pass länge har rätt till sina
up´s and down´s....
Klockan klämtar just nu ned för ytterligare ett besök av
KISS i Europa. Denna gång blir det tre besök i vårt avlånga
land där bandet allt som oftast haft ett starkt fäste. I samband
med att KISS anländer till Europa skall även en ny skiva släppas
bestående av sex livelåtar inspelade från den nu pågående
turnén.
Bästa studioskivorna : KISS (1974), Destroyer
(1976), Rock and roll over (1976), Creatures of the night (1982) samt Revenge
(1992)
Bästa liveskivan :
Alive ! (1975) (klassiker !!! can´t get much better....)
På Internet finns det såklart mängder av siter som
handlar om KISS, men KISS Asylum
slår alla andra. Här finns den mest aktuella information om
inte bara KISS utan även om t.ex Bruce Kulicks nya grupp, Union. Det
du söker efter finns nästan garanterat här.
Hem
Vem är jag ?
Tatjana Simic
Båtluffa
"Jag gillar arbete.
Det fascinerar mig.
Jan kan sitta i timtal
och titta på"
Jerome K Jerome
jordgubben@iname.com
Den här sidan sattes till världen 980815 och är skapad i
Netscape Composer.
Hoppas att även
ni som använder Internet Explorer får behållning av denna
sida.
Sidan senast uppdaterad
990218.
