För de flesta börjar symtomen att visa sig i 25-40 års åldern
och det första som kommer brukar vara en oförklarlig trötthet, att
behöva vila efter att ha tagit sig uppför en trappa eller efter att ha
gått en kortare sträcka. Andra tidiga symtom kan vara en lätt
depression, långsamhet och vissa smärttillstånd. Detta beror
på en reducerad funktion av nervledningsbanor centralt i hjärnans vita
substans. Den organiska tröttheten kan vara det mest invalidiserande
symtomet.
Efter tröttheten brukar snart domningar och en känsla av att
händer och fötter inte gör som man vill dyka upp. Den känslan
visar sig i början mest när man har bråttom och kanske
försöker skynda på även när tröttheten sätter
in. Domningarna är en sorts nervvärk även om de inte alltid
är förenade med smärta.
Många MS-sjuka drabbas efter ett tag av håglöshet och
oföretagsamhet, ofta även det som följd av tröttheten. Tiden
tycks krympa och MS tolkas som "mycket sakta". (Hjärnan och ... -MS, av O.A. s. 3)
Efter dessa första symtom följer förändringar och diverse
svårigheter på vart annat. Hos de skovvisa MS-patienterna kommer dessa
försämringar oftast en eller ett par i varje skov, medan de hos
patienter med progressiv MS kommer smygande "hela tiden". De vanliga
symtomen är balansrubbningar och synsvårigheter som dubbelseende och
"washed-out apperance", vilket visserligen oftast orsakas av
trötthet, där synbilden innehåller mindre klara färger. Olika
grader av urininkontinens som oftast ökar med åren, eller MS-blåsa
som det också kallas (kraftiga trängningar som inte går att
hålla igen).Yrsel, hör litet ihop med balansrubbningarna och de
tillsammans gör att MS-sjuka ofta får en något vinglig gång,
vilken i viss mån kan jämföras med en berusads gångstil.
Spastiska skakningar märks till att börja med i händerna, som
darrhänthet, skrivstilen förändras långsamt till tillslut
oläslig och det är mycket lätt att spilla när man äter
och dricker. Tal- och minnessvårigheter (kan också komma litet tidigare
i utvecklingen), vilket gör att talet kan bli lite "sluddrigt"
för att senare avta helt och man "tappar" ord (kommer
tillfälligt inte ihåg dem).
Sväljsvårigheter och delvis eller total förlamning kommer mot
slutet av sjukdomen. Förlamningarna är oftast sk spastiska
förlamningar, vilket innebär att den förlamade muskeln bjuder
starkt motstånd mot passiva rörelser dvs rörelser som görs
av någon annan än patienten. Med åren inträder hos ett stort
antal MS-patienter en karakteristisk psykisk förändring som kallas
eufori (betyder egentligen välbefinnande), vilket innebär en
lyckokänsla som förefaller fullständigt omotiverad. Detta fenomen
tros komma av att myelinskadorna har tagit sig till pannloberna där
förmodligen viktiga centra för psykiska funktioner finns. Det är
långt ifrån alla som blir så pass dåliga men de flesta
följer ungefär det här utvecklingssättet, dock inte hela
vägen.
Synnervsinflammation
För ungefär var femte MS-sjuk är debutsymtomet
synnervsinflammation (opticus neurit), vilket är ett alarmerande
tillstånd som gör att nästan alla söker upp en
ögonläkare. Detta behöver inte vara, men är oftast en form av
MS. (Vård & vetenskap 3 -96 s. 12)
Opticus neurit är ett inflammatoriskt angrepp i synnerven, som ger
dramatiska symtom som plötslig synförlust, färgsinnesstörning,
kraftig värk i ögat osv.
Vid ryggmärgsprov ser man en lätt cellökning hos ungefär
hälften av opticus neurit patienterna och vidare tecken på aktivering
av immunförsvaret på samma sätt som man ser hos MS-patienter.
Ungefär ¾ av opticus neurit patienterna har
ryggvätskeförändringar av den typ som ses vid klinisk MS. Vid
magnetkameraundersökningen ser man MS-liknande inflammatoriska
förändringar hos hälften av patienterna.
"Om en patient plötsligt insjuknar med ensidig synnedsättning, har
ryggvätske-förändringar och uppvisar inflammatoriska
förändringar i hjärnans vita substans som syns vid
magnetkameraundersökning ökar risken för att han eller hon skall
utveckla klinisk MS". (Vård & vetenskap 3 -96 s. 13)
Risken för en opticus neurit patient att utveckla MS är 60-75% efter 15
år. I en studie av Mats Söderström, överläkare och
docent på ögonkliniken och på MS-centrum på Huddinge Sjukhus,
har hälften av de patienter som från början hade
magnetkameraförändringar utvecklat MS inom två år, medan
bland de patienter som saknade förändringar har ingen utvecklat MS.
<<HISTORIA |
STARTSIDA |
SYMTOM |