Multipel skleros, eller organisk nervinflammation, är en av
läkarvetenskapens större mysterier. Man vet inte exakt hur och
varför sjukdomen uppkommer och inte heller har man något godkänt
botemedel.
Forskning om sjukdomen är i full gång, man tar fram diverse
"botemedel" och försöker att kartlägga gener som
eventuellt kan påverka sjukdomens uppkomst mm.
MS är en sjukdom som kommer och går i olika perioder och för
då oftast med sig olika handikapp. En del av dem som får MS blir gravt
fysiskt handikappade med tal- och rörelsesvårigheter och till sist
förlamning, men det är långt ifrån alla.
Vid MS är en del av immunförsvaret utom kontroll eller fellokaliserat.
Det känner på något sätt igen myelinet, som skyddar nerverna
i centrala nervsystemet, och angriper det. Myelinet är extremt
inflammationskänsligt och kan t.o.m. skadas av inflammationer i
närheten. När myelinet skadas kan nervimpulserna komma fel eller inte
komma fram alls, vilket medför ofrivilliga handlingar. Immunförsvaret
hos den MS-sjuke har för övrigt god kapacitet och det finns inga
direkta tecken på immundefekt, infektiosfrekvensen hos MS-sjuka är
sannolikt lägre än hos friska.
Det finns en klar men ändå begränsad ärftlig faktor vid MS
(med 30% samstämmighet hos enäggstvillingar).
Trots all den information som faktiskt finns om MS går det ännu inte
att visa upp en samlad teori som förklarar alla iakttagna fenomen vid
sjukdomen.
<<SPECIALARBETE |
STARTSIDA |