Infektioner utlöser MS?

Den dominerande teorin om MS uppkomst är en kombination av ärftliga, immunologiska och yttre faktorer, framförallt virusinfektioner, som gemensamt leder fram till att sjukdomen utvecklas. Allmänna infektioner som gastroenterit (magtarmkatarr) och övre luftvägsinfektioner kan utlösa nya sjukdomsattacker. (Vård & vetenskap 3 -96 s. 12)
     Det finns ytterligare en faktor som har bekräftat yttre faktorers inverkan vad det gäller att "aktivera" MS, nämligen åldern för insjuknandet i barnsjukdomar hos MS-sjuka. En engelsk studie har gjorts om insjuknandeåldern hos MS-sjuka och friska. Den visade en överrisk på 10 gånger för insjuknande i MS senare i livet om man jämförde ålder 1-5 år för insjuknandet i tre vanliga barnsjukdomar med ålder över 13 år. Flertalet efterföljande studier har visat på samma tendens, bl.a. en studie från Göteborg visade att ett sent insjuknande i mononucleos, "körtelfeber" (infektion med körtelfebervirus), ger en ökad risk för MS senare i livet. Mot att smitta i vuxen ålder skulle utlösa MS talar det faktum att MS inte är vanligare hos make/maka än hos övriga befolkningen.
     Under 1900-talet har man rapporterat om ett 20-tal olika dramatiska fynd av infektiösa virus och bakterier hos MS-sjuka, men mycket har visat sig vara infekterat på laboratorierna eller andra feltolkningar. Man har också på senare år lagt ner mycket möda på undersökningar av retrovirus, speciellt HTLV-1 och spumavirus, genetiska kusiner till AIDS, som upphov till MS. Denna teori finns det dock inte längre något accepterat stöd för. (Hjärnan och ... -MS, av O.A. s. 6)
     Ett av de första resultaten som satte MS i samband med virus var fyndet av förhöjda mässlingantikroppar i ryggvätskan hos MS-sjuka, men detta är inte enkelt eftersom MS-sjuka nästan lika ofta har förhöjda antikroppar mot herpes, röda hund mm. Resultatet i Sverige av denna studie blev vaccination med full immunitet mot mässlingen, men det ledde inte till något absolut skydd mot MS, enstaka vaccinerade har nu insjuknat i MS. Det som nu intresserar forskarna vad det gäller barnsjukdomar i samband med MS är att se om dagens trippelvaccinerade ungdomar kommer att utveckla MS i lika stor utsträckning som innan.
     Man har isolerat ett herpesvirus från ryggvätska vid samma tid som en attack av ryggmärgsinflammation som sedan visade sig vara ett första MS-skov. Det isolerade viruset står mitt emellan herpes typ 1 och herpes typ 2 och har intressanta egenskaper: Det ger inga svåra vävnadsskador men utlöser kraftiga immunologiska reaktioner.
     I dagens läge är det mer troligt att ett virus utlöser MS mer indirekt, genom att aktivera centrala nervsystemets immunförsvar.

Adenovirus
Två klassiska studier visade att risken för skov hos MS-sjuka ökade veckorna efter ("enkla") virusinfektioner. (Samma fynd gjordes i samband med en aktuell läkemedelsprövning av Beta-Interferon.) Skovet kommer i genomsnitt två veckor efter infektionen. Kopplingen mellan infektioner och skov förklarar också varför skovfrekvensen varierar så mycket under året.
Genomsnittligt antal skov per månad hos 62 patienter följda under ca 3 år. Svarta fält anger skov som har haft tidssamband med infektioner, vita fält anger skov som inte har haft något tidssamband med infektioner. Skoven är vanligast under vinter-halvåret, vilket förklaras av skoven som har tidsamband med infektioner.
 
 
 
 
 

Genom vidare studier av bl.a. förkylningar fann man att sambandet mellan virusinfektioner och MS-skov gällde efter adenovirusinfektioner (adenovirus är ett DNA-virus) men inte efter influensainfektioner. (Hjärnan och ... -MS, av O.A. s. 6-7)
     Med eller utan infektion har skoven ofta förvarningar i form av trötthet, som möjligen kan utlösas av cytokiner. Under MS-skovet tränger cytokiner in i centrala nervsystemet via barriärskadan i MS-placken. Vissa cytokiner ger ett infektionsliknande tillstånd, andra har neurologiska effekter, bl.a. kan de öka smärtupplevelse och några ändrar EEG (sömnmönstret).
     I samband med en studie i Göteborg, kring olika virus inverkan på MS, fann man att efter en lätt luftvägsinfektion orsakad av adenovirus förekom i regel nya symtom vid skoven. Innan har man känt till att de sk cytokinstormarna, dvs en snabb ökning av immunologiska signalsubstanser, har fått tidigare symtom att flamma upp.
     1989 visades att adenovirus finns i tonsiller och vita blodkroppar hos tillsynes friska individer. 1990 visades med PCR (polymerase chain reaction) att 9/50 friska vuxna utsöndrar adenovirus från tarmen. 1994 upptäcktes adenovirus, åtminstone den del av virus-DNA som man undersökte, i hjärnan hos två neurologiskt friska individer. Preliminärt har man också kunnat påvisa ett annat förkylningsvirus, coronavirus, i hjärnan hos MS-sjuka. Detta talar för att MS kan utlösas av en serie virusinfektioner hos vissa individer med passande ärftliga egenskaper i immunsystemet.

<<VAD SOM HÄNDER I KROPPEN | STARTSIDA | KAN INFEKTIONER UTLÖSA MS? | MS-DIAGNOS>>