4/10 SILLAFISKENYTT Nr 8/01 Upplaga: 189

Redaktör: Hans Båge Fisk, Fridolfs Affär, Arild Tel/fax: +46-(0)42 34 65 46 Mobåttel: 0708-446315
Mail: hans.bage@swipnet.se Nätutläggning: http://home.swipnet.se/hans_bage (hans_bage)
Fiskförsäljning: Hamnen: Mån/ons/fredag 11-13 + 17-18
Recept och priser finns i nätlänken + gamla nummer!

Sillafisket är igång igen och amatörer och yrkesfolk slåss med sälarna om havets silver. Vi inleder med en artikel från Ny Illustrerad Tidskrift från 1870:

Sillafiske 1870
Bland Kullabergs många egendomliga platser har väl Arild någon gång förut blifvit framhållet för sin leende och vackra natur (se t.ex. Fiskenytt nr 7/01), men sillfisket, som der utgör en vigtig näring för hela orten, torde äfven förtjena sin egen lilla skildring.

Det är en vacker dag i september och uppe vid stengärdet som följer vägen å de branta backarna söder om läget hålla ett tjog vagnar från den omgifvande landsbygden. De äro ämnade att föra sillen, ifall sådan komma iland, ut i byarna. Hästarne äro frånspända och gräfva djupt i tornistern, ty båtarna låta vänta på sig. Nere vid stranden gå qvinnor och fästa "näringar" på "stelarna" (stegel) med hjälp av långa "slyngor".

Tätt invid hamnen står en kajuta, hvilken någon gång bergats från ett förlist fartyg och nu göra tjenst som samlingsrum för lägets manliga medlemmar, när de vilja afhandla dagens händelser – de göra sällan annat då de äro på land – eller i "böst vär" hålla utkik på hafvet. Klockan har hunnit till 1 på dagen, när en av de innevarande synes i dörren och höres ropa: "de e jära, de e jära, som kåmma!".

Två "bautar" ha nemligen varskotts ute på sjön, och som vinden ligger på land äro de snart vid målet. Den främste svänger redan in i hamnen. Dess besättning – ett dussin män - stå alla "kappraka" i båten och se ut som forntida vikingar med hjelm och pansar av silfver, ty både "sydvest" och stortröja äro fullsatte med glimmande sillfjäll. Seglet fälles, båten stannar och trågen bäras i land, äfven de fulla af silfver, ty fångsten har varit rik.

Det förut sömniga läget har nu i en hast blifvit yrvaket. Qvinnor och barn springa i långa rader genom "strätet" ned till hamnen, forbönderna hasta att spänna för sina hästar, svinen skutta omkring med knorr på svansen, hundarna skälla, flockar av gäss och ankor komma flygande uppe från höjderna ned till sjön och hela omgifningen jublar.

Trågen är ändtligen i land och bearbetas flitigt af hvar sin grupp, bestående av två qvinnor och ett barn, hvilka ordnat sig i triangelform. "Flårna" vandra som en dans genom de många händerna, sillarna glittra redan i stora högar och att tungan på de arbetande qvinfolken icke heller är stilla faller af sig sjelf.

Midt i folkvimlet synes omsider en sjöbuss, hufvudet högre än de andra. Det är Lars Fisk, välbekant på läget för sin väldiga basstämma och som han tillika är så "treflig i mungen" hör man honom gerna. Han förtäljer att den ena båten hade 250 och den andra 700 valar sill, samt att priset för dagen är satt till "16 daler" per val. Folkmängden svarar med ett skallande hurrarop, men knapt har detta tystnat, förr än andra röster höras ropa: "a, håå! a-ho-oj-å!"

Ett tjog fiskare, lockade av den rika fångsten, äro nemligen redan i färd med att hala ut en båt från land till nytt fiske. De flesta äro kraftiga män som sätta ryggen mot båtens sida och så drifva den raskt framåt, men några orkeslösa gubbar synas äfven i laget. Dessa lägga blott en gagnlös hand på relingen för att få sin andel av "träkningsgillet".

"Får jag en peng av far", säger en liten flicka till en af de från sjön uppkomna bussarna och han, som glittrar af silver fån topp till tå, har ej hjerta att neka. En blank silfvertolfskilling halkar ned i den lillas hand och vips är hon är hon omgifven av ett dussin kamrater, hvilka följa henne till månglerskan att rumla på pepparkakor – det var deras glädje af sillafisket.

En sådan fångst som nu beskrifves hör väl till undantagen, men när den inträffar, är den tillfyllest att underhålla hoppet för åratal, ty fiskarens lynne är sangviniskt.

Sillafiske 2001
Det är en vacker dag i september och uppe på parkeringen vid Konferenshotellet Rusthållaregården står blanka BMW och Mercedes i tysta rader. Nere vid hamnen är det öde och tomt.

Två båtar kan ses ute på sjön. Jag har just dragit min sillegarnslänk och ropar upp Björn på VHF:en:
- " Här ser bra ut, kanske 20 lådor (á 25 kg) hur går det för dej?"
- "Det ser för djävligt ut, kanske 30 lådor och jag har en länk till ute. Har ringt Björken (fiskhandlare i Helsingborg) 2 gånger om att komma med is och lådor, men han vet inte om han har tid".

Väl iland igen börjar vi plocka sill ur garnen. Björn ringer och ber ex-fiskare Bengt-O hjälpa till med plockningen; inga qvinnor och barn så långt ögat når. Som tur är är B-O ledig och kommer ner och drar på sig oljestället.

Inge kommer ner på sin moppe och kollar läget och Alice kommer och köper 20 sillar till kryddsill.

Vid 10-tiden börjar Björn lossa sillen från första länken men jag går ut igen för att dra krabbegarn innan min kajförsäljning börjar vid 11. Jag fortsätter plocka sill på vägen ner längs berget medan autopiloten styr. Vid 11 är jag iland igen med några krabbor och flatfiskar. En liten grupp hoppfulla köpare väntar och fisken är snart slut. Jag lossar min sill medan Björn kommer iland med andra länken. Ett 30-tal lådor där också, men sillen börjar bli mjuk och går sönder när dom plockar den. Ännu ingen is eller lådor i sikte, så jag plockar ihop lite udda lådor här och där för att lossa sillen.

Vid 12-tiden har konferensfolket middagsrast och kajen fylls för några minuter av kavajklädda herrar och uppklädda damer. Några tittar intresserat på sillafiskarna medan andra pratar koncentrerat med varandra eller med sina mobiltelefoner.

Min fisk är slutsåld och jag har kvällsöppet vid 17 så jag går ut igen för att dra en torsklänk som står ner vid Djupadal. Det blir 5 torskar och några krabbor o tungor. I land igen vid 4-tiden, så jag hinner hem för en försenad lunch. Nu har Björken kommit med is o lådor så Björn o B-O lossar andra länken och isar på sillen. Vi förhör oss om priset. " Kanske 3 kronor/kilot". OK, men inga skallande hurrarop. Nästa vecka sjunker priset till 2 kr.

Josse ringer på mobilen och undrar om hon får köpa halstabletter på Webers; jo, om hon kan lägga ut så länge.

Några kommentarer till sillafiskena
De två "bautarna" 1870 fångade 250 resp 700 valar sill. En val sill var 80 stycken vilket i sin tur var 20 kast sill. 1 kast var 4 st, dvs man tog 2 sillar i var hand och kastade i tråget när man räknade sillen.

De sillagarn som vi fiskar med idag fångar sillar som det går 5-7 st/kg av, men dom äldre sillagarn som jag sett har haft mindre maskor, så man får nog räkna 8-10 sillar /kg där. En val var alltså 8 – 10 kg sill. Dom 2 "bautarna" fångade alltså cirka 2 resp 5 ton sill om man ska tro artikelförfattaren, medan jag och Björn fångade ½ resp 1,5 ton, om man får tro mig. Å andra sidan var dom "ett dussin man" i var båt och dessa karlar skötte bara dragningen av garnen. Det tidsödande jobbet att plocka sillen ur garnen och väga (mäta) upp den skötte qvinnor och barn.

Det måste ju vara stimulerande när "svinen skutta omkring med knorr på svansen, hundarna skälla, flockar av gäss och ankor komma flygande uppe från höjderna ned till sjön och hela omgifningen jublar" medan man sitter och tittar på hur qvinnor och barn tar hand om fångsten och folkmängden utbrister i skallande hurrarop. Sånt händer alltför sällan nuförtiden…..

Min mormor Lydia kom från Ven till Arild för att jobba på hotellen här, när hon träffade min morfar, fiskaren Johan Brandt. Hon var en av dom första kvinnor som vägrade att sköta grovjobbet i fisket åt sin man, och fick utstå mycken kritik för att hon ville behålla sitt eget jobb. Det var i stället hans mor Petronella, från släkten Fisk, som skötte mycket av arbetet med näten i land, så länge hon orkade, men Johan fick också plocka sin sill själv.

Challa, Monica och andra damer, som kommit för att jobba på hotellen här i byn, har bett mig att införa ett senkommet tack till Lydia för att hon vågade bryta mönstret.

Fina fiskar
Den Oxögonfisk (Boops Boops) som fångades av Björn i somras har analyserats av fiskforskare Barbara i Lysekil och av Björn och mig i Arild. Barbara fann, genom att titta fisken i öronen, att den blev 11 år gammal innan den hamnade på vårt middagsbord, och vi fann att den var vit och fast i köttet och mycket välsmakande.

Vi har också den senaste veckan fått några Randiga Sjökockar i garnen. Sjökockarna är små färggranna bottenfiskar som är bofasta här i Kattegatt. Dom skall inte förväxlas med Strandkockarna, som kommit hit från Frankrike för att leka med dom svenska spättorna.

Arilds fiskbörs:

Sillafisket fortsätter
Jag fortsätter att dra några sillagarn. Ibland blir det mycket, såsom 1100 kg utanför Mölle häromveckan, och ibland mindre, såsom 150 kg i fredags. Det är stor och fet kullasill och nu är det dags att salta in sill till julbordet! Jag säljer färsk sill till er egen saltning och kryddsillsinläggning och saltar också i 10, 5 och 2 kilos spannar. Gammalt Arildsrecept på kryddsill kommer i detta nummer.

Hummerfisket har börjat
och vi fiskar hummer och krabba. Bifångst i garnen blir spätta, tunga, slätvar och några bergtorskar.

Max har börjat röka
Max har tatt över Bengtolovs sjöbod och har börjat försöksröka sill. Jag sålde på kajen i fredags åt honom och dom guldskimrande sillarna hade en strykande åtgång.

Fiskförsäljning fortsätter att äga rum måndag, onsdag och fredag 11-13 på hamnen och 17 – 18 på kvällen och hamnen. Mitt kvällsöppet har varit dåligt besökt och ibland har jag inte haft fisk kvar till kvällen. Blir det ingen förändring kanske jag slopar kvälls-öppningen.

Föreningen För Fiskets Filosofi (4F) har råkat ut för något oerhört. När vi som vanligt kom till Webers i fredags satt det en handtextad lapp på dörren; STÄNGT Kl 1700! Allan knackades fram och förklarade stammande att där skulle bli bröllop dan efter och alla bord var under dukning och fint folk var det också som skulle komma…. Så vår brokiga skara lomade iväg till Rustis, där vi lotsades förbi konferensfolket och in i en avskild avdelning av hotellet; "Vita Havet". Nåväl, vi fann oss snart väl tillrätta bland dom mjuka sofforna och glasborden och personalen stängde diskret dubbeldörrarna till matsalen om oss när sorlet började öka efter första beställningen. Till och med chips gick att uppbringa efter påstötning och mötet blev efterhand mycket givande. Ett trevligt inslag var att, inte bara Sissis mamma, pappa, man och barn var med, utan också Sissi själv!

Analoga Klubben
Jag har börjat dela ut pappersex av Fiskenytt till intresserade arildsbor, ja ända bort till Knäred har ett ex letat sig. Detta initiativ har blivit mycket väl mottaget, tydligen finns det människor som ännu inte är digitaliserade. Från en av mottagarna emottog jag en vacker sensommardag följande insändare:

Brev från en f.d. och nuv. Arildsbo
Where have all the flowers gone, long time passing, where have all the flowers gone, long time ago?

OK - We are here!

Vi – sex damer (flickor enligt Bo Folkvi) fick äran att gå en "Byavandring" med nämnda Karl = BF. Siv Linné, Inger Kockum, AnnMargret Crona, Kristina Lindberg, Alice Sandberg och Leena Ohlsson. Ämnet = Arildsläge (och inget annat) varken Flundrarp el Stubbarp! The leader = Bo Folkvi.

Vi fick en genomgång från Ruffen på hamnen – från 700-800 år bakåt!! Tänk er 1200 – 1300 talet – som Bo luskat ut – till Klötesvägen osv. Sist gick vi Strandhagsvägen bort mot Nils Holms men - allra sist strandade vi på i Flundrarps by vid AnnMargret Cronas hus. Vilket underbart ställe. Quiche Lorraine + kaffe och Lenas underbara tårta – Oh lá lá – 6 = sex damer + Bo! – Vi orkar inte yttra oss – Tack snälla, rara A-M + Bo! (+ Inger).

Mitt bästa sommarminne år 2001

V Lid 7
Flowers
Leena Ohlsson

Finns det fler som vill ha analoga fiskenytt så hör av er, är ni utsocknes så kom med frimärken! Insändare emottages också, både handskrivna och elektroniska.

Recept

Kryddsill

Ett gammalt recept från Arild

20 rensade sillar läggs 2 dygn i en lag bestående av:

4 grader Perstorps ättikssprit
2 liter vatten
1 tsk salt

Kryddblandning:

3,5 dl socker
1 dl salt
1 msk kryddpeppar
1 msk oregano
1 msk nejlikor
1 msk svart o vitpeppar
2-3 bitar hel ingefära
sandelpulver (finns på apoteket)

Stöt kryddorna i mortel och blanda med socker och salt. Varva sill, kryddor samt några lagerblad. Sätt kallt. Färdig att serveras efter 5-6 dagar. Lycka till och en riktigt god jul!

Alice.

För övrigt anser jag att trålfiske bör förbjudas!