Redaktör: Hans Båge Fisk, Fridolfs Affär, Arild Tel/fax: +46-(0)42 34 65 46/44 Mobåttel: 0708-446315

Fiskförsäljning: Hamnen Tis-Fre 12-14 Insändare, recept och priser finns i nätlänken!

Svenska Dagbladet (oberoende moderat) och Fiskenytt (beroende av mat) byter nu format. För Svenskan handlar det om att den mörkblåa kostymen blivit för stor och lackskorna för stela. Dom byts nu mot inlines och tabloidformad fleecetröja, för att öka rörligheten i dom allt snabbare svängarna bland bredbandens bungyjumpers.

För Fiskenytt är problemet det motsatta. Sparkdräkten har blivit lite trång, och för dom stora uppgifter som bladet står inför (fiskbeståndens restaurering, havsbottnarnas syresättning, fredagsträffarna på Webers, jordbrukets ekologisering, nya goda fiskrecept, världsekonomins anpassning till jordens resurser, kajförsäljningen av fisk i Arild tisdag – fredag 12 - 14… för att nämna några) är en A4-sida för lite.

A4-formatet behövdes en gång för att tränga sig in på anslagstavlan på posten i Arild. I smyg flyttade jag lite på lapparna för Kattungar till salu, Nabbens Hårvård, Larssons Trädgård och Hattparad i Brunnby, och lyckades på så sätt skaffa mig en central position på Arilds informationsportal.

Jag hoppas att den ärade kund- och läsekretsen skall trivas med det nya formatet. Fisken kommer att utbjudas som förut även om jag hoppas på ett något större format även här.

Arilds fiskmarknad har den gångna veckan helt dominerats av torsk o sill. IT-marknaden (Inte Torsk) har i det närmaste kollapsat och bara enstaka plattfiskar har valt att trassla in sig i mina garn. På den trendkänsliga skaldjursmarknaden har efterfrågan vida överstigit utbudet. Den köpare från Arilds utmarker som trodde att han investerat i kokta krabbor till fredagsbjudningen förvånade sina middagsgäster med en mycket rörlig huvudrätt. Saltad sill i små och stora spannar och i lösvikt säljer jag nu för 2 kr/hg

bjuder idag på en liten lektion i insjöekologi:

Rössjön är en oligotrof (näringsfattig), måttligt färgad, fosforbegränsad sjö, enligt Högskolan i Kristianstad:

Gös har inplanterats av sportfiskare i Västersjön och via en å tagit sig in i Rössjön. Den förut rikligt förekommande siklöjan har jag inte lyckats fånga ett enda exemplar av i år, och endast 3 små, små lakar:

Mört och braxen har jag dock fått en del små respektive stora av. Marknaden har inte varit odelat positiv till detta utbud:

WEBERS(FN). Föreningen För Fiskets Filosofi (4F) fortsätter att kura i höstmörkret på Webers veranda. Den aviserade pjäsen "Balthazar och Niklas åker till Amerika" uppsköts till kommande möte, fredag 1800.

Även Fiskeriverket håller sig med ett "Fiskenytt". I detta informationsblad

Vid garnfiske efter torsk på västkusten är minsta tillåtna maskstorlek 120 mm (sträckt maska, kanten på maskan är 60 mm). Dom torskar som fastnar i sådana maskor har en vikt omkring 1 kg, vilket vi arildsfiskare tycker är en lagom minimistorlek. Fastnar mindre torsk i garnen släpper vi normalt tillbaks den i havet.

Väljer man att istället fiska torsk med trål, får man använda 90 mm maska vilket även fångar småtorskar på ca 3 hg som ännu inte lekt. Dessa utgör numera huvuddelen av fångsten. Dessutom fångas även små plattfiskar som spätta, piggvar, tunga mm vilka kastas tillbaka i havet, ofta döda. Vid trålning använder man betydligt mer dieselolja (subventionerad….) än vid garnfiske vilket ökar koldioxidutsläppen, och man förstör bottenmiljön genom att plöja upp botten med tråldörrar och kättingar.

Om man trålar efter kräfta får man använda maskor som är 70 mm. Dessa trålar fångar även babytorskar på 1-2 hg och annan ungfisk. Detta är särskilt allvarligt eftersom fisket bedrivs nära kusten inom kusttorskens och plattfiskens uppväxtområden.

Tidschemat för kusttorskens försvinnande stämmer också bra med den intensifiering av kräfttrålningen som skett de senaste 20 åren.

Nu behöver man inte tråla för att fånga havskräftor. Man kan använda burar liknande dom som används vid hummerfiske. Detta är dels mer energisnålt, dels ger det inte lika mycket oönskade bifångster. Det som idag begränsar burfisket är att det trålas över stora områden och där kan man då inte sätta burar.

I stället för att ge statliga bidrag till trålfiske och miljöförstöring skulle man kunna subventionera en övergång till burfiske efter havskräfta och andra passiva fiskemetoder.

Det finns vissa fiskbestånd som idag bäst fiskas med trål, t.ex. djuphavsfisk,

För dom som lyckats koka sina krabbor bjuder här Bengt på en sås:

Hej Hans!

Bengt

Om byfogden sägs det bl.a.: "Det är också hans uppgift att se till, att icke de saltade fiskarna fördärvas vare sig av brist på salt eller hål på tunnorna. Med sitt eget eller hellre byns tecken eller Bomärke märker han de tunnor och kärl, i vilka fiskarna insaltas, och för att det genast skall stå klart, vem man har att anklaga för den händelse varorna äro mindervärdiga och till förlust för köparna, skrives även fiskarens namn på tunnan ...."

Om dagens fiskare liksom andra medborgare "under skatter digna ned" så kan man besinna att viss del av 1700-talsfiskarnas fångst gick dels till godsägaren på Krapperup, dels till prästen och i någon mån till klockaren i Brunnby. Dessutom svarade de arbetsföra fiskarna solidariskt för änkor och utfattiga genom att för dessas behov vid fisket medföra s.k.änke-, före- eller tiggenäringar.

Bo

Jag tackar för denna beskrivning. Det är bara att konstatera att det blivit sämre med artrikedomen nuförtiden, även om jag nog fångat alla dom uppräknade fiskarterna nån gång, undantaget marulk och stör. De senaste dagarna har även jag fått en hel del små plank. Dom har jag dock släppt tillbaka i hopp om att dom skall återvända när dom växt till sig.

Finns det någon änka eller utfattig som vill skicka med en tiggenäring så går det också bra.

/hasse