|
Vikten av "levande" musik i samband med dansundervisningen - Davor
Kajfes
Det gläder mig att vi nu har fått vår IGMID -Sweden site. Tack ännu en gång till Stefan Valdemar Mattsson. Jag vill
gärna börja ett förhoppningsvis rikt och meningsfullt tankeutbyte
på Svenska IGMID's hemsida, med några rader om vikten av levande
musik i dansundervisningen, och i samband med nyskapade koreografiska
verk.
Davor Kajfes
"Det finns flera skäl att föredra levande musik framför
den inspelade i dansundervisnings sammanhang. Jag skall nämna några.
Relationen mellan dans och musik förutsätter samspel, dialog,
kommunikation. I vissa kulturer finns inte särskilda ord för
dans och musik utan de ryms inom ett enda gemensamma begrepp (t ex. den
afrikanska ordet "ngoma" för både dans och musik). Musiken och
dansen kompletterar varandra på ett sätt som gör det omöjligt
att skilja dem åt utan att förlora det självklara helhets
uttrycket.
1. I vår västerländska kultur har en stor del av dans
och musik skilts åt och lever som självständiga konstarter
men samtidigt har både baletten och den moderna dansen haft en starkt
bindning till musiken, för att på det sättet förstärka
den gemensamma konstnärliga uttrycksformen. Dansen har ackompanjerats
av musiken eller också varit sammanflätad med musiken eller
har de båda samtidigt existerat självständigt. Alltid var
det fråga om en relation. Musiken spelades av orkestern eller en
ensemble (med eller utan dirigent) och kunde därmed ha ett levande
samspel när det gäller tempo, och dynamik. Likadant var det i
dansundervisningen där balettmästare först spelade fiol,
och så småningom blev piano det dominerande instrumentet
i sammanhanget. I båda fall var musikers insats avgörande för
den ovannämnda dialogen mellan dansare och musiker, för den lämnar
utrymme till interpretationsförändringar och möjlighet till
en viss grad av nyskapande vid varje tillfälle verket utförs.
Samma sak gäller i högsta grad i klassrummet där danslärare
har fria händer att ändra olika parametrar som tempo, dynamik,
metrisk indelning, o.s.v., och därmed blir varje lektion en skapande
handling. Musiken för dansövningar och kombinationer som föds
i samma ögonblick som dansen, skall i bästa fall inneha
både konstnärliga och pedagogiska kvalitéer. Den skall
också vara spännande, variationsrik, stimulerande och drivande.
På det sättet kan den bidra till den pedagogiska effekten på
lång sikt, bredda studenternas musikkännedom och därmed
höja deras medvetande om samspelet mellan dans och musik.
2. Den musikaliska utbudet till den unga generationen, domineras idag
av "musikindustrin" som med hjälp av elektroniska medier-internet,
freestyle, CD, radio, TV bjuder på olika former av färdigpaketerad,
inspelad musik.
Därmed har en ojämn fördelning uppståt mellan
den inspelade och "live" framförda musiken. Det gäller också
urval av musik stilar(genrer), som präglas av kommersiella intressen
i första hand.
Det är inte så konstigt att den inspelade musiken i allt
större utsträckning erövrar mark i dansundervisningen, som
resulterar i utarmandet av den pedagogiska och konstnärliga kvalitén,
orsakat av saknaden av musikers aktiva förhållanden till dansen
och danspedagogen. Man kan inte tillräckligt noga understryka vikten
av musikernas roll i sammanhanget.
I grund och botten handlar det om kulturpolitisk ställningstagande
och de ansvarigas viljan att se till att musikens och dansens existens
och ömsesidigt stimulans och inspiration lever vidare.
3. Det sista men inte minst viktiga argumentet för den levande
musiken i dansundervisningen gäller barndansen.
Först låt oss erinra oss om att det finns en hel del forskning
som tydligt pekar på att barnens musikaliska aktiviteter främjar
både den kognitiva utvecklingen och den kreativa initiativ förmågan.
Vidare det är känt att musik och rörelse är naturligt
sammanflätade från den allra första fasen i vårt
liv, och följaktligen skulle kunna vara det även senare i livet
(det är så i många andra kulturer). Barndans - rörelse
till, och med musik, rytmik och andra dansformer är därför
en viktig del av barnens liv.
Det är två aspekter som bör lyftas fram i samband med
inslag av levande musik i dansundervisningen för barn.
Den första aspekten är att det kanske första mötet
med musiken förmedlad av en eller flera musiker kan ha avgörande
betydelse för attityden och förhållanden till musiken livet
ut. Här har både danslärare och musiker stor ansvar
att skapa förutsättningarna för öppenhet och nyfikenhet
i frågan om musik och dans. Vidga barnens syn, lyhördhet och
intresse för bredare och mer varierande musik och dans former, som
kan stå emot ibland den ensidiga utbudet som överöser oss
dagligen från alla håll och kanter.
Den andra , lika viktiga aspekten är vikten av barnens kontakt
och samspel med de vuxna medspelare, med en eller flera musiker i den gemensamma
skapande leken, där impulser byts och fruktbar kommunikation uppstår.
Det kan i sin tur främja barnens utveckling och förståelse
av sambandet mellan rörelse och musiken.
Man kan tillägga att i vårt mångkulturella samhälle
där olika kulturer möts och berikar varandra, finns många
miljöer där barnen dansar egna kulturers danser som alltid utförs
tillsammans med musiker.
Växelverkan mellan musiker och dansare, mellan vuxna och barn
i undervisnings situationen är oumbärligt och vi bör se
till att barnen inte berövas möjligheten till den viktiga
dimensionen av personlighets utvecklingen.
Sammanfattningsvis kan man säga att ambitionen att
värna om vissa kulturyttringar inte är enbart bevarande av en
tradition utan att den i högsta grad bidrar till att hålla
en gemensam konstuttryck levande."
P.S.
Man kan säkert både lägga till och förbättra
den, men det är väl för att sätta igång tankeverksamheten
kring problematiken.
med vänliga hälsningar Davor Kajfes
Vill Du diskutera och/eller kommentera artikeln? Gå till vår
anslagstavla! |