Farbhistorik

Färgernas kraft har varit känt för människor i tusentals år.

Redan de gamla egyptierna använde sig av färgterapi för att bota både fysiska och psykiska åkommor för 4 500 år sedan.

Den gamla indiska läkekonsten, Ayurvedan, använde färger för att balansera olika mentala tillstånd.

Pigment till klara färger var dyrt att framställa, och därför blev jordfärgerna brunt och beige de fattigas färger. Purpur var den färg som var allra dyrast att framställa, eftersom pigmentet kom från en körtel hos en viss snäcka. För att färga ett enda klädesplagg behövdes hundratusentals snäckor. Lapis lazuli var en annan dyrbar färg. Den framställdes av pulveriserade ädelstenar och hade en otrolig renhet och färgstyrka. Från Indien kom den djupblå Indigon. Den färgen fick man fram genom att jäsa blad från Indigobusken, och sedan syra dessa blad i urin.
Elfenbensvart fick man fram genom att förkolna elefantbetar. Rött kom från speciella löss

I Europa använde man olika färger för att markera grupper eller yrken. Så var bödeln klädd i svart, de prostituerade i scharlakansrött ( Scarlet women) och narrarnas färg var en blandning av grönt och blått, och i Tyskland var det länge otänkbart att bära blå-gröna kläder.

På den kinesiska kejsartiden ansågs gult som solens färg och den fick bara användas av kejsarfamiljen.

I väst är svart sorgens färg. Men i Kina klär man sig alltid i vitt vid sorg. Män klädda i rosa har alltid betraktats som homosexuella.

till toppen