| Finsk-ugriska stammar bosätter sig |
c:a 3000 f.Kr. |
|
Den arabiske kartografen al-Idrisi ritar ut Tallinn på sin karta som Koluvan - första gången somstaden omnämns, 1154 |
|
Påven Celestinus III uppmanar till ett korståg mot de okristnade stammarna i Baltikum, 1193 |
|
Svärdsriddarorden med nykristnade allierade besegrar okristnade ester under Lembitu av Lehola på S:t Markus Dag, 21 september 1217 |
| Till Svärdsriddarorden (södra delen) |
1217 - 1237 |
|
En dansk flottstyrka under Valdemar II angriper Reval (nuv. Tallinn) och är på väg att förlora slaget vid Lyndanisse (danskt namn för Tallinn) då den danska flaggan (enl. tradition) nedstiger från skyn, 15 juni 1219 |
| Till Danmark (norra delen) |
1219 - 1227 |
|
Svärdsriddarorden erövrar på ön Saaremaa (sv. Ösel) det sista av infödingarnas fästen, och erövrar dessutom alla danska provinser; 1227 |
| Till Svärdsriddarorden (södra delen) |
1237 - 1561 |
|
De danska provinserna återställs genom freden i Stensby, 1248 |
| Till Danmark (norra delen) |
1248 - 1346 |
|
Reval går med i Hansaförbundet, 1248 |
| S:t Georgs Natt Upproret |
1343 - 1345 |
|
Danmark säljer sina estniska provinser till Tyska orden för 10,000 mark, 1346 |
| Till Svärdsriddarorden (norra delen) |
1346 - 1561 |
| Livländska kriget |
1558 - 1583 |
|
Norra Estland överlämnar sig till Sverige medan de södra delarna blir en del av Litauen, 1561 |
| Till Sverige |
1561 - 1721 |
| Första polsk-svenska kriget |
1600 - 1611 |
| Andra polsk-svenska kriget |
1620 - 1622 |
| Tredje polsk-svenska kriget |
1625 - 1629 |
|
Polen-Litauen avträder sina estniska provinser till Sverige vid freden i Altmark (Stary Targ), 26 oktober 1629 |
|
Danmark avträder Ösel till Sverige vilket innebär att hela nuvarande Estland blir svenskt, 1645 |
| Det stora nordiska kriget |
1700 - 1710 |
| Rysk ockupation |
1710 - 1721 |
|
Sverige avträder Estland (samt Livland (svenska Lettland), Ingermanland och det mesta av Karelen) till Ryssland vid freden i Nystad, 10 september 1721 |
| Till Ryssland |
1721 - 1918 |
| Första världskriget |
1914 - 1918 |
|
Republiken Estland utropas, men dagen därpå invaderar tyska trupper landet; 24 februari 1918 |
| Tysk ockupation (som Baltiska staten) |
feb - nov 1918 |
|
De tyska trupperna lämnar landet men ett par dagar senare invaderar ryska trupper istället, november 1918 |
| Estniska självständighetskriget |
1918 - 1920 |
| FÖRSTA REPUBLIKEN |
| August Rei |
ESDTP |
Konstitutionsförsamlingsordförande |
1919 - 1920 |
|
I och med freden i Tartu avsäger sig Ryssland alla anspråk "i evighet" på Estland, 2 februari 1920 |
| Ants Piip |
ETE |
Statsålderman |
1920 - 1921 |
| Konstantin Päts |
PK |
Statsålderman |
1921 - 1922 |
| Juhan Kukk |
ETE |
Statsålderman |
1922 - 1923 |
| Konstantin Päts |
PK |
Statsålderman |
1923 - 1924 |
| Friedrich Akel |
ERE |
Statsålderman |
1924 |
| Jüri Jaakson |
ERE |
Statsålderman |
1924 - 1925 |
| Jaan Teemant |
PK |
Statsålderman |
1925 - 1927 |
| Jaan Tõnisson |
ERE |
Statsålderman |
1927 - 1928 |
| August Rei |
ESTP |
Statsålderman |
1928 - 1929 |
| Otto August Strandmann |
ETE |
Statsålderman |
1929 - 1931 |
| Konstantin Päts |
Ej partibunden |
Statsålderman |
1931 - 1932 |
| Jaan Teemant |
PKK |
Statsålderman |
feb - juli 1932 |
| Karl August Einbund |
PKK |
Statsålderman |
juli - nov 1932 |
| Konstantin Päts |
Ej partibunden |
Statsålderman |
1932 - 1933 |
| Jaan Tõnisson |
RKE |
Statsålderman |
1933 |
| Konstantin Päts |
Ej partibunden |
Statsålderman |
1933 - 1934 |
| Ej partibunden/I |
Tillförordnad statsprotektor |
1934 - 1937 |
| I |
Statsprotektor |
1937 - 1938 |
| I |
President |
1938 - 1940 |
|
Efter ett riggat val utropar parlamentet den socialistiska republiken Estland, 21 juli 1940 |
| Johannes Vares "Barbarus" |
EKP |
Tillförordnad president (ej erkänd utomlands) |
juli - aug 1940 |
| KOMMUNISTREPUBLIKEN |
| Johannes Vares "Barbarus" |
EKP |
President |
1940 - 1946 (i exil 1941 - 1944) |
| Andra världskriget - tysk ockupation (som Ostland) |
1941 - 1944 |
| Nigol Andresen |
EKP |
Tillförordnad president |
1946 - 1947 |
| Eduard Nikolajevitj Päll |
EKP |
President |
1947 - 1950 |
| August Mikhekelevitj Jakobson |
EKP |
President |
1950 - 1958 |
| Johan Hansonvitj Eichfeld |
EKP |
President |
1958 - 1961 |
| Aleksei Aleksandrovitj Müürisepp |
EKP |
President |
1961 - 1970 |
| Aleksander Ansberg |
EKP |
Tillförordnad president |
1970 |
| Artur Pavlovitj Vader |
EKP |
President |
1970 - 1978 |
| Meta Villemovna Vannas |
EKP |
Tillförordnad president |
1978 |
| Johannes Gustavovitj Käbin |
EKP |
President |
1978 - 1983 |
| Arnold Fjodorovitj Rüütel |
EKP |
President |
1983 - 1990 |
| R |
Rådsordförande |
1990 - 1992 |
|
Sovjetunionen erkänner Estlands självständighet, 6 september 1991 |
| TREDJE REPUBLIKEN |
| Lennart Meri |
RK/IERSP |
President |
1992 - 2001 |
| Arnold Rüütel |
Ej partibunden |
President |
2001 - |
|
ESDTP |
Eesti Sotsiaaldemokraatlik Töölispartei (Estniska arbetarsocialdemokratiska partiet) |
|
ETE |
Eesti Tööerakond (Estniska arbetarpartiet) |
|
PK |
Põllumeestekogud (Bondeunionen) |
|
ERE |
Eesti Rahvaerakond (Estniska folkpartiet) |
|
ESTP |
Eesti Sotsialistlik Tööliste Partei (Estniska arbetarsocialistpartiet) |
|
PKK |
Põllumeestekogude ja Põllumeeste, Asunikkude ning Väikemaapidajate Koondis (Allians mellan bondeunioner) |
|
RKE |
Nationella centerpartiet, bildad 1932 genom sammanslagning av ERE, ETE och KRE (Kristdemokraterna) |
|
I |
Isamaaliit (Fäderneslandets förbund, nationalistiskt, auktoritärt, enda legala partiet 1935-1940) |
|
EKP |
Eestimaa Kommunistlik Partei (Estniska kommunistpartiet, enda legala partiet 1940-1990) |
|
R |
Rahvarinne (Populärfronten, 1989-1992) |
|
RK |
Rahvuslik Koonderakond "Isamaa" (Nationella koalitionspartiet "Fäderneslandet", kristdemokratiskt, 1992-1995) |
|
IERSP |
"Isamaaliit" Pro Patria Union (sammanslagning av RK och ESDP (Estniska självständighetspartiet)) |