| Människan når Iberiska halvön via Gibraltar sund |
c:a 500000 år sedan |
| Ibererna (från Mindre Asien eller Nordafrika) kommer till halvön, deras rike kallas för Tartessos |
c:a 3000 f.Kr. |
| Fenicier inkräktar, upprättar handelsstationer vid kusten |
fr. 1100-t. |
| Greker inkräktar, upprättar handelsstationer vid kusten |
fr. 600-t. |
| Karthago inkräktar, koloniserar, men råkar på motstånd i inlandet |
500-t. - 197 |
| Till republiken Rom (som Hispania Citerior, sedan Tarraconensis) |
197 - 27 |
| Till Romarriket |
27 - 395 e.Kr. |
| Till Västrom |
395 - 409 |
| Erövrat av barbarer (alaner, vandaler och sveber) |
409 - 411 |
| Till alanerna |
411 - 415 |
| Till vandalerna |
415 - 417 |
| Till visigoterna |
417 - 712 |
| Till Kalifatet |
712 - 756 |
| Till omajjad-emiratet Córdoba |
756 - c:a 785 |
| Karl den store besegras av muslimerna vid Roncesvalles (källan till Rolandssången), 778 |
| Till Frankerriket (som Spanska mark) |
c:a 785 - c:a 820 |
|
ÄTTEN GALÍNDEZ |
|
Aureolo (Oriol) |
Vasallfurste |
? - 809 |
|
Aznar I Galíndez |
Vasallgreve |
809 - 838 |
|
ÄTTEN BELASCOTENES |
|
García el Malo (den onde) |
Vasallgreve |
838 - 843 |
|
ÄTTEN GALÍNDEZ |
|
Galindo I Aznárez |
Vasallgreve |
843 - 867 |
|
Aznar Galíndez II |
Vasallgreve |
867 - 893 |
|
Galindo II Aznárez |
Vasallgreve |
893 - 922 |
|
Andregoto Galíndez |
Vasallgrevinna |
922 - 972 |
| Till Navarra |
971 - 1035 |
|
ÄTTEN JIMENEZ |
|
Ramiro I |
Kung |
1035 - 1063 |
|
Sancho II Ramirez |
Kung |
1063 - 1094 |
| Personalunion med Navarra, 1076 |
|
Pedro (Peter) I |
Kung |
1094 - 1104 |
|
Alfonso (Alfons) I Sánchez el Batallador (Kämpen) |
Kung |
1104 - 1134 |
| Unionen med Navarra upplöses, 1134 |
|
Ramiro II |
Kung |
1134 - 1137 |
|
Petronila (Petronella) |
Drottning |
1137 - 1162 |
| Union med grevskapet Barcelona, 1137 |
|
HUSET CARCASSONNE |
|
Alfonso II |
Kung |
1162 - 1196 |
|
Pedro II el Católico (Katoliken) |
Kung |
1196 - 1213 |
|
Jaime (Jakob) I el Conquistador (Erövraren) |
Kung |
1213 - 1276 |
| Kungariket Mallorca bildas, 1231 |
| Riket delas upp mellan Jakobs I söner Peter (III) som får Aragonien, Katalonien och Valencia; och Jakob som får Mallorca, Montpellier och Roussillon; 1276 |
|
Pedro III el Grande (den store) |
Kung |
1276 - 1285 |
|
Alfonso III |
Kung |
1285 - 1291 |
|
Jaime II |
Kung |
1291 - 1327 |
| Aragonien erhåller av Pisa Sardinien (som är i aragonsk-spansk ägo till 1713), 1326 |
|
Alfonso IV el Benigno (den gode) |
Kung |
1327 - 1336 |
|
Pedro IV el Ceremonioso (den ceremoniöse) |
Kung |
1336 - 1387 |
| Kungariket Mallorca införlivas med Aragonien, 1343 |
|
Juan (Johan) I |
Kung |
1387 - 1395 |
|
Martín I |
Kung |
1395 - 1410 |
|
Interregnum |
1410 - 1412 |
|
HUSET TRASTÁMARA |
|
Fernando (Ferdinand) I de Antequera |
Kung |
1412 - 1416 |
|
Alfonso V el Magnánimo (den storsinte) |
Kung |
1416 - 1458 |
|
Juan II |
Kung |
1458 - 1479 |
| Ferdinand II gifter sig med Isabella I av Kastilien, 19 oktober 1469 |
|
Fernando II el Católico |
Kung |
1479 - 1516 |
| Spanien bildas då realunionen med Kastilien fullbordas formellt, 1516 |