Området bebyggdes först av fältmarskalken Lennart Torstensson (1603-1651), som 1647 fick det i kunglig donation. Han lä uppföra ett mindre lustslott som troligen fick sitt namn efter Christina Stenbock (död 1719), gift med Lennart Torstenssons son, riksrådet Anders Torstensson.
En uppgift av O.J. Gjöding i Kongsholms Minne (1754, s. 41 f.) torde ha gett anledning til att drottning Kristina ibland antagits ha gett upphov till namnet. Gjöding skriver: ”Härstädes wistades Sal. Drottning Christina ganska ofta; och ho wet om ej denne Ägendom, af Högstbemälte Drottning fådt sitt wackra namn ChristinæBerg?” Senare skildrare har dock funnit detta vara mindre sannolikt.
Kristinebergs nuvarande huvudbyggnad uppfördes omkring 1750 för den dåvarande ägaren, handelsmannen Roland Schröder. Hundra år senare köptes egendomen av Hertig Armand d’Otrante som påstods ”hålla harem” där. År 1861 inköptes Kristineberg av Prins August som tre år senare sålde stället till Frimurareorden som hade sitt barnhus där från 1864 till 1928. Staden köpte egendomen 1920. Huvudparten av bostadsbebyggelsen inom stadsdelen tillkom under 1930-talet.
De första gatorna inom stadsdelen fick namn i slutet av
1880-talet. Med namnen Geijersvägen, Stiernhielmsvägen och Thorildsvägen inledde man då bruket av kategorien ”berämda
svenska författare” som sedan blivit dominerande vid gatunamnsättningen på
yttre Kungsholmen.
Uppgifter enligt boken ”Stockholms gatunamn” , av Nils-Gustaf Stahre, Per Anders Fogelström, Johan Ferenius och Gunnar Lundqvist.
