Feminismens historia
Hippel skrev att "kvinnans begåvning var lika stor som männens, men är
inte bara förbisedd utan avsiktligt förtryck".
Kvinnorörelsen har sitt ursprung i upplysningstidens idéer om de mänskliga
industrialismen, då den kvinnliga arbetskraften övergick från självhushållet i
jordbruket.1792 utkom ett viktigt verk för kvinnomas manicipation, "A
Vindication ofthe Rights of Women" en bok av engelskan Mary
Wollstonecraft. Mary b-ävde först och främst rätten till utbildning men
rösträttsfrågan blev snart en centralfråga.
Kvinnorörelsen:
Det blev USA som var den första attge sina kvinnor rösträtt efter en
kvinnokongress i Seneca Falls 1848 i Wyoming. Men det var först efter 21
år senare som de fick rösträtt (1869). I Storbritannien, på 1800-talet böqade
förslag att lämnas in till underhuset om rösträtt för kvinnor. Kvinnorörelsen
tog ny fart tack vare filosofen Johan Stuarts Mills, med hans bok "On the
Subjection of Women 1869. Kampen gick vidare och i början av 1900-talet
blev kampen mer i uppseendeväckande former då man grep till drastiska
metoder. Kvinnoma hungerstrejkade, kedjades fast vid parlamentshuset,
demonstrerade och gjorde våldsamt motstånd mot polisen osv. De fick sin
vilja igenom 1918 (Storbritannien) men bara för att de gjorde intryck för
deras insatser under världskriget. Den svenska kvinnan fick rösträtt 1921.
Kvinnan i Sverige under 1800-talet:
Kvinnans ställning reglerades länge av lagar inom familjen och arvsrätt som
gick tillbaka i medeltiden. Vi hade alltså en mycket kompakt manssamhälle,
våra kvinnor fick inte driva egen handel och de var utestängda från högre
utbildning etc. Kvinnoma i Sverige fick så småningom rätt till lägre
statstjänst, t.ex. som folkskollärare och rätten till att avlägga studentexamen.
Kvinnorörelsen i Sverige:
På 1800-talet växte kvinnorörelsen fram i Sverige genom inverkan utifrån.
Fredrika Bremer och Carl Jonas Love Almqvist var båda "nyodlare" för den
svenska kvinnosaken. Carls bok talade för kvinnans rätt till näringslivet
"Det går an "(1838) Hennes bok Hertha väckte häftiga debatt och riktade
allmänhetens intresse mot kvinnofrågan. Fredrika stiftade även den äldsta
Flera reformer som kom senare var sexualupplysning som infördes i
läroverket 1935, preventivmedel tilläts 1938 och förbud mot att avskeda
kvinnor när de är gravida eller gifta kom 1939. Fri abort infördes 1975,
jämnställdhetslagen(1979) förbjöd könsdiskriminering i arbetslivet. Trots
nya lagar omjämställdhet förekom det fortfarande diskriminering inom
lönesättningar och befordran, men även i den sociala livet förekom
diskrimineringar.