EC S*Årskogens Judith har fått certen varje gång utom första gången i öppen klass. Då blev hon Ex 2.
 

Mina åsikter
Alla har vi väl synpunkter på utställningarna och de olika arrangemangen? Här skriver jag recensioner av de utställningar jag besöker. Det är _mina_ åsikter – andra tycker kanske annorlunda!

Axevalla 8 oktober 2000 – Billingebygdens Kattklubb
Ogimaa fick CACE och blev BIV-T! Sockernos fick Ex 1. Den tredje viltfärgade abessiniern var Ogimaas halvsyster, rena släktmötet. :-) Tyvärr var det inte fler abessinier där. Vissa delar av Sverige är verkligen vita fläckar på abykartan.
Utställningen var i totohallen på Axevalla travbana. Trångt mellan burarna och hög ljudvolym, men många fönster gav ett bra ljus vid domarborden.
Kategori I hade endast 17 närvarande katter och dömdes av samma domare, så vi "slapp" den panelen. Tyvärr fanns det inte tillräckligt med katter i kategori IV, så de tävlade tillsammans med kategori III. Rena cirkusen ...
Trots att det var alla raser på en dag så gick panelerna fort. Vi fick packa ihop redan 16.30! :-)

Säter 10 september 2000 – Dalälvskatten
Ogimaa fick sitt första CACE och blev BIV-T! Darling/Sockernos fick Ex 1 och blev NOM-J! Men i panelen fick hon tyvärr inte någon röst.
Utställningen var i vackra Säterdalen. Det var en bit att gå från parkeringen, men det var inget större problem för mig. Fick gå två gånger för att få in allt ... Lokalen var tyvärr lite mörk, men det fanns fönster intill domarnas bord så de kunde ta dit katterna om det behövdes.
Värre var det med värmen ... Så länge jag var kvar inne hos katterna kände jag inte av hur tung luften var, men när jag gick ut märkte jag skillnaden. Jag tog en promenad för att ta ut pengar och köpa lunch i "byn". Härligt väder och skönt att få vara ute i friska luften. :-) Men det var som att gå in i en vägg när jag kom tillbaka.
Panelerna gick snabbt och jag körde iväg 16.45 efter att i lugn och ro packat ihop alla sakerna.

Oslo 16 juli 2000 – Adelkatten
Utställningen hölls i Letohallen, strax norr om Gardermoen. En mässlokal med högt i tak och för dagen (från tak till golv) ett mörkblått tyg som avskärmning av lokalen. På golvet låg gråa mattor, så ljudet dämpades alldeles lagom. Det var pampigt att komma in i lokalen! Tyvärr så var där inget dagsljus, så katternas färger syntes inte.
I samband med panelerna hölls prisutdelningen för 1999 års katter i Norge, så scen, prisbord och domarbord var elegant dekorerade med tyg och blommor. Massor av pokaler, kokarder och andra priser till vinnande katter!
Jag var assistent hos mina katters domare, en ny bekantskap för min del. Tyvärr fick vi inte absentlista och burplanering så vid flera tillfällen fick vi vänta på katter som inte var närvarande eller där ägarna hade missat att det var dags för bedömning. Jag sprang ett antal gånger bland burraderna och letade efter för mig okända perser ...
Ogimaa fick sitt fjärde CAGCIB. Men för första gången sprattlade han och gillade inte när domaren och eleven rörde honom. Jag vet inte vad som flög i honom. Men hade spydde i bilen och mådde kanske inte bra?
Darling fick Ex 1 och ställdes mot en britt i nomineringen. Eleven ville nominera Darling, men domaren valde britten ...
Det var fem vuxna viltfärgade hanar, så det var tuff konkurrens vid BIV-uttagningen. Även bland ungdjur/junior utsågs en BIV. Men ingen av mina katter fick den äran den här gången.

Vadstena 9 juli 2000 – Kattklubben Amica
Jag hade bara anmält till söndagen trots att det var en tvåcertare. Utställningen ägde rum i Vadstena slott, en annorlunda miljö för oss kattfolk. Med tjocka vitmålade stenväggar (mobilerna hittade inget nät där inne!) och utan fönster så var det trots allt inte så olikt andra lokaler.
Lysrörsljuset var gult, så katternas färger syntes som vanligt inget vidare. Däremot var bullret värre än annars. :-( Domarna kunde knappt göra sig hörda i oljudet.
Jag var assistent hos "abydomaren". Lunchen var god, men någon fika såg jag inte till under bedömningarna. Men jag klagar inte!
Ogimaa fick sitt tredje CAGCIB. Han ställdes mot en britt och en bengal om nomineringen. Britten blev trea, men mot bengalen kunde Ogimaa inget göra. Jag bar bengalen i panelen och han är inte bara snygg, han har ett underbart temperament också!
Darling fick Ex 1 och nominerades sedan till panelen. Hon som precis har gått upp till juniorklassen! I panelen fick hon en röst. :-)
Det här var Amicas första utställning och det är friskt vågat att ge sig på en tvåcertare då. Tyvärr märktes det att organisationen inte var helt samtrimmad. :-(
Ett exempel är att lördagens titelkatter inte klassändrades förrän efter söndagens incheckning. Därför började bedömningarna först vid 10-tiden. När jag kom med min domares andra omgång av bedömningssedlar (= ca 20 katter bedömda) hade sekretariatet ännu inte tagit hand om några bedömningssedlar.
Prisrummet var väl inte heller det smidigaste jag har sett. Utställarna skulle själva hämta bedömningssedlar i prisrummet och det var oklart vem som egentligen skulle leta i korgarna. Ville man sedan ha kokarder kostade de extra, men det fanns inga skriftliga uppgifter om vad de kostade. Att de inte ingick i anmälningsavgiften stod varken i inbjudan eller på bekräftelsen.

Örebro 4 juni 2000 - Nerikes Kattklubb
Utställningen var av den numera ovanliga typen "välj dag". Med detta menas att katterna endast fick ställas ut en dag, alla raser båda dagarna. Det var fler katter på lördagen, men endast två abessinier. Mina katter ställdes ut på söndagen och då var det sammanlagt sex abessinier.
Jag var assistent båda dagarna. Lunchen höll inte högsta klass, men den dög eftersom vi fick fika och relativt bra betalt.
Arrangemanget för övrigt var bra med många priser till Best In Show-katterna. Mässan i Örebro har gott om utrymme med panelerna i en egen del av lokalen. Men det kändes i fötter, ben och rygg att golvet var hårt.
Fia blev Europachampion! Nu går det inte att få en högre titel. Hon kommer inte att ställas ut så ofta i fortsättningen.
Ogimaa fick sitt andra cert i klass 5, men blev sedan slagen av dottern Darling i BIV-uttagningen. :-) Domaren sa inofficiellt att Ogimaa var den bästa av de vuxna.

Oslo 6 maj 2000 - LIRAK
En liten utställning med fyra domare för kategori 1 och 3. Resten tävlar på söndagen.
En bra arrangerad utställning! Bedömningarna skedde i dagsljus, så alla färger syntes korrekt. Gott om plats för publik framför domarborden. Allt flöt bra under dagen och strax efter 17 fick vi åka hem.
Fia fick sitt åttonde CACE och kan bli Europachampion nästa gång ... Även Ogimaa fick sitt cert, det första i klass 5.
Darling fick in en fullträff; hon blev Best In Show! Dolly fick Ex 2 och Daisy Ex. Kullen blev tvåa av tre. Fia och Ogimaa blev tvåa i respektive avelsklass med 96 poäng.

Karlstad 5 februari 2000 - Värmlands Kattklubb
Min första utställning som medlem i Värmlands Kattklubb. Givetvis ställde jag upp och jobbade! Först satt jag i incheckningen och tog emot utställarna och sedan var jag assistent hos en av korthårsdomarna.
Lokalen var en före detta Intersportbutik i XL-husets källarplan. Trots bristen på fönster var det ett bra ljus i lokalen, men det relativt låga taket gjorde att ljudnivån snabbt steg...
Med tanke på hur många som besöker butikerna ovanför fanns det hopp om en stor publik. Och visst var det många som kom för att titta på katterna! Flera av mina jobbarkompisar syntes i vimlet och jag försökte ta mig tid att åtminstone visa mina två katter för dem. Men som ensam assistent är det inte så lätt att lämna sina arbetsuppgifter någon längre stund.
Sent kvällen innan, när jag hade packat klart väskan med burskynken och annat nödvändigt, slängde jag ett öga i stamtavlorna. NEJ! Ogimaa skulle ha revaccinerats senast i torsdags! Lite sent att åtgärda nu, så det var bara att hoppas att någon av veterinärerna i incheckningen kunde ge honom en spruta...
Jag hade tur! En veterinär hade tagit med sig några doser vaccin, så Ogimaa blev insläppt till utställningen. *pust* SVERAK har nyligen beslutat att revaccinering måste ske senast 15 dagar före utställning, men den här utställningen fick följa de gamla reglerna. Vilken tur för mig och Ogimaa! :-)
Ogimaa fick sitt andra CAC och fick komma tillbaka när domaren skulle nominera till panelen. Då stod det mellan honom och en burma. Domaren bestämde sig efter lång betänketid att burman var den bästa hanen. Jag var ändå helnöjd för Ogimaa uppträdde så lugnt, nästan inget sprattel alls!
Puma var ju bara med för att hon älskar att få allas uppmärksamhet. Hon fick HP och sedan, till min stora förvåning, nominerades hon till panelen! Hon är alldeles för rund för att platsa där...
En trevlig utställning med mycket publik och en bra stämning bland domare och utställare!

Uppsala 2 oktober 1999 - Uppsala Kattklubb
Aby & Somaliringen firade sitt 20-årsjubileum med att ordna en aby & somalispecial vid den här utställningen. Omkring 80 katter var anmälda! Undrar om det har varit så många aby & somali vid en och samma kattutställning i Sverige tidigare?
Tyvärr blev jag besviken. :-( Vad var det som var _special_? Förutom den vanliga bedömningen, visserligen i ovanligt tuff konkurrens, ordnandes det endast några sidoklasser utan större uppmärksamhet och ett lotteri.
Dessutom var marknadsföringen av arrangemanget näst intill obefintlig. Mig veterligen skedde det endast i Labyrinten och via mun-till-mun-metoden. Inte ens på den egna hemsidan stod det något inför utställningen...
Det här var ett bra tillfälle för alla som är intresserade av aby eller somali att få se katterna i verkligheten och att träffa ägare och uppfödare. Men varför skedde inte någon allmän annonsering? Själv skrev jag om utställningen på ett diskussionsforum i torsdags och fick flera svar från intresserade som inte hade en aning.
I utställningslokalen, där aby & somali hade ett eget rum, syntes inte några skyltar som upplyste övriga utställare och besökare om arrangemanget. Rasringens infobord var ovanligt välfyllt, men det var allt. Ingen annons i utställningskatalogen. Inte ens några rasringskokarder till nominerade katter, som ändå förekommer vid många andra utställningar!
Nej, det här kunde ha gjorts bättre. När jag framförde en del synpunkter till en av de ansvariga fick jag svaret att han hade aldrig varit på någon rasspecial, så han visste inte vad det innebar. Men hallå! Varför inte kontakta andra rasringar och fråga vad de har gjort? Varför inte besöka en eller flera rasspecialer? Varför inte fråga medlemmarna vad de har för idéer? Listan kan göras lång...
På medlemsmötet pratades det om att göra en rasspecial 2003 när abyn firar 50 år i Sverige. Jag hoppas verkligen att den blir mer showig och marknadsförs bättre utanför "familjen".
Hur det gick för mina katter? Jo, Fia fick sitt tredje CACE och blev nästan BIV-V.
Puma fick HP, men domaren tyckte att hon borde hoppa över frukosten ibland... :-)
Ogimaa hade tre viltfärgade pojkar att konkurrera med i öppen klass och fick Ex 3. Domaren, som även dömde honom i Kristinehamn i somras, tyckte att han har utvecklats mycket sedan dess.
Det var en trevlig utställning och Uppsala Kattklubb ska ha beröm!
Enda kritiken var att det var för varmt i lokalen. Förmodligen är inte badminton/tennishallen dimensionerad för så här många människor. Därför var det skönt att gå en liten promenad i regnet när man skulle till toaletterna eller fiket. ;-)

Borlänge 18 september 1999 - Dalälvskatten
Fia fick sitt andra CACE, lika skönt varje gång!
Ogimaa, som blev tio månader (=vuxen) för några dagar sedan, tävlade i öppen klass och hade en äldre konkurrent. Men han klarade matchen och fick sitt första CAC. Som en sa: "Nu är det bara 20 cert kvar...". ;-)
Jag var assistent hos en långhårsdomare. Så jag såg inte några korthårsbedömningar, inte ens mina egna katter. De höll till i andra änden av lokalen...
Däremot fick jag bära många silverperser! Det var en silver & golden-special efter de vanliga bedömningarna och jag assisterade även där. Som tack för hjälpen fick jag en stor clown, en tygdocka på närmare en meter!
Utställningen var på Romme travbana, i totohallen. Där är det gott om plats, men inte särskilt högt till taket. Katterna såg hyfsat bra ut i färgerna. Tyvärr fanns det inte så mycket lunch att erbjuda utställarna, men jag som assistent behövde inte bekymra mig om det. Det har sina fördelar att jobba!

Lillehammer 14 augusti 1999 - Mjöskatten
Alla tre katterna var med. Viktigast var att Fia fick sitt norska CACE, och det fick hon. Skönt! Ogimaa fick Ex 1 och Puma HP.
Ogimaa nominerades till panelen och så även Puma, fast det var med stor tveksamhet... Eftersom även Rita, Ogimaas och Pumas uppfödare, fick en abyhona nominerad var det tre Whoopee-katter i panelen!
I panelen blev det oavgjort mellan Ogimaa och en britt, så en skiljedomare fick avgöra. Medan de väntade på honom började Ogimaa sprattla... När domaren äntligen kom tittade och kände han på båda katterna och frågade sedan brittens assistent efter kattens nummer. Så lämnade han en lapp till speakern, som sa att Best in Show är katt 119. Men det är ju Ogimaa! Så jag fick gå fram och presentera honom och mig inför publiken. Han fick en kokard och en kasse med Friskiesmat. Vilken avslutning på karriären i ungdjurs- och juniorklasserna!
Puma var ensam kastrathona, så hon blev BOX. Jag fick gå fram och presentera även henne. Även hon fick en kokard och mat... Jag som behöver banta ner henne lite till...
Kristinshallen är en idrottshall, med väggar som kan skilja av delar av hallen. På andra sidan väggen pågick ishockeyträning. Det lät i alla fall som puckar slogs hårt i sargen... Senare på dagen spelades musik därinne. Många katter reagerade på ljudet, men som tur var satt domarna på motsatt sida av lokalen.
Ljuset var inte det bästa, så många katter såg bleka ut. Annars var det en bra lokal. Det fanns ingen läktare, men några bänkar var uppställda framför varje domarbord. Cafeterian sålde våfflor, men de tog snabbt slut. Sedan erbjöds bara kaffe, brus och kakor.

Kristinehamn 1 augusti 1999 - Karlstad Kattklubb
Andra dagen på 2-certaren. Puma och Ogimaa hade olika domare och båda nominerades till panel!
Jag hade inte anmält mig som assistent, men när de flera gånger efterlyste två långhårsassistenter... En av domarna har jag jobbat med vid några tidigare tillfällen och anmälde mig till henne. Bar några perser, städade många burar, sorterade bedömningssedlar och höll mig sysselsatt hela dagen.
När bedömningarna var klara dröjde det inte många minuter tills korthårspanelen började. Den ville jag naturligtvis inte missa! Mina katter fick inte några röster i panelen, men jag är så nöjd med deras resultat ändå. :-)
Det var ännu varmare och fuktigare i ishallen den här dagen. Det var riktigt skönt att komma ut i friska luften när vi åkte hem vid 18-tiden! Väl hemma orkade jag inte göra någonting...

Kristinehamn 31 juli 1999 - Karlstad Kattklubb
Puma och Ogimaa fick sitta tillsammans i en dubbelbur för första gången, vilket nog lugnade ner Ogimaa. Till en början skötte de sig som jag önskade, men sedan kröp Ogimaa under bottendynan. Puma gömde sig i samma hörn...
Puma fick HP och Ogimaa Ex 1. Ingen av dem nominerades till panelen.
Tyvärr började utställningen inte så bra: Helt ostrukturerad parkering och svårt att lasta ur bilen vid entrén. Köerna till veterinärbesiktningen började vid ytterdörren. När jag kom in en bit förstod jag varför: Endast två veterinärer skulle undersöka drygt 350 katter... Dessutom lång kö för att få katternas nummer och katalog. Som sagt, inte en så bra början. :-(
Björkvallens ishall var utan fönster och med ett gult ljus. Det gjorde att färgerna såg mycket blekare ut. Dessutom var det varmt och fuktigt där inne...
Bedömningarna drog ut på tiden och panelerna startade vid 16 med kategori 1. Ljudanläggningen fungerade inte, så en assistent fick _ropa_ ut vilka katter som hade nominerats och hur domarna röstade... Dessutom var panelen placerad så att ishallens läktare inte kunde utnyttjas för publiken. :-(
Sedan följde kategori 2 i ett segt tempo. När huskatterna och kategori 3 var klara var klockan 19.45 och vi fick lov att lämna lokalen. Endast de närmast sörjande lär ha stannat kvar för att se på kategori 4...
Nej, det här var en seg tillställning. Men å andra sidan finns det stora förbättringsmöjligheter till i morgon!

Oslo 25 juli 1999 - Adelkatten
Jag hade bara med mig Fia och hon fick sitt cert och blev GIC! Skönt, då är hon inte stoppad i Sverige längre.
Utställningen var av "välja dag-typ" och en liten lustig detalj var att det både inom aby och ryss var många fler katter anmälda på söndagen! Enligt en domare var dessutom kvaliteten högre idag.
Jag var assistent hos domaren som bedömde Fia, så jag kunde bära henne själv utan problem. För övrigt bar jag inte många katter, förutom i panelen förstås!
Lokalen (Baerum ishall) var utan fönster, så ljuset var inte det bästa. Dessutom var det varmt och fuktigt så att många pälsar skivade sig. Annars var det en bra lokal med gott om plats.

Ö-vik den 22-23 maj 1999 - Örnsköldskatten
Fia var endast med på lördagen och hon fick sitt sista svenska CAGCIB. Nu behövs det "bara" ett norskt cert för att hon ska bli GIC!
Puma och Ogimaa fick HP respektive Ex 1 både lördag och söndag.
Själv var jag ringsekreterare och missade deras bedömningar... Egentligen var jag assistentansvarig, men eftersom det behövdes en ringsekreterare fick jag jobba dubbelt.
Lokalen (Svedjeholmens ishall) var utan uppvärmning, så det var _ganska_ kyligt. Däremot var det _för_ varmt i huset bredvid där sekretariatet och cafeterian huserade.